kapten, löjtn. vid regementet, frih. S. T. v. Vvegesack och till löjtnanter, underlöjtn:ne frih. G. F. RB. v. Vegesack och P. F. L. Söderhjelm; vid Westgöta Dals reg:te: till öfverstelöjtnant och förste major, andre majoren vid regementet, C. E. C. Kuylenstjerna; till andre major, majoren vid regementet P. F. Silfverskjöld; till tredje major, kapt. vid regementet P. H. Melin; och till kapt., löjtn. J. Wallander; vid Nerikes reg:te: till andre major, kapt. vid regementet C. S. Drakenberg; vid Wester-Norrlands beväringsbataljon: till kapt., löjtn. G. F. Burman; samt vid Gotlands Xationalbeväring: till underlöjtnant, fanjunkaren derstädes C. J. v. Baumgarten. Afsked har K. M:t d. 6 d:s beviljat: öfversten och chefen för Skaraborgs reg. A. L. de Mar6; kapt. vid Gotlands nationalbeväring A. v. Seth; löjtn. vid Wermlands sältjägare P. G. Bergqvist; löjtn. i armåen A. Hj. Lindh; samt underlöjtin. i armåen C. L. H. Forslind. Nyn kommunallagens tillämpning. K. M:t har bekräftat den utaf staden Borås invånare träffade öfverenskommelsen rörande likställighet i kommunala rättigheter och skyldigheter. Förändringarne i Sveriges sjöförsvars-materiel. Sedan kaptenlöjtn. C. 6. v. Rosen, sckond å den på öfning utevarande korvetten Gefle, från nämnde fartyg blifvit i New-York afhpolletterad, för att, efter meddelad instruktion, inom Förenta Staterna inhemta sådana upplysningar om dessa staters nuvarande sjökrigsväsende, som kunna vara af gagn i afseende å de i vårt sjökrigsmateriel förestående förändringar, har K. M:t bestämt tiden för berörde uppdrags fullgörande till 4 månader, räknadt från afpolletteringsdagen. Rörande sitt uppdrag skall kaptenlöjtn. v. Rosen månadtligen hemsända rapporter samt efter sin återkomst till K. M:t afgifva fullständig berättelse derom. Riddarslag och nobili-ering. Under denna rubrik innehåller senaste n:o af Westmanlands Läns Tidning nedanstående skarpa, men träffande uppsats, hvilken vi ej kunna neka oss intaga: Dessa dagar ha lemnat oss svenskar en ny anledning till glädje och stolthet. Vi se fortfarande, att vårt sädernesland icke saknar män, som af den högsta nåden förtjena att utmärkas. Vi hade trott, att man på samhällets höjder, helst i dessa krkiska tider, borde ha annat att göra än att med leksaker och flärd sysselsätta en i grunden ädel, men fåfäng nation. Ar jag någonting, eller har jag någoting — välan, då måste jag också ha en liten stjerna i knapphålet. Går man händelsevis på gatan förbi dessa hallstämplade storheter, kan man ibland icke undgå att rodna; ty man ser medelmåttan, ofta något som stannar under medelmåtta, bära utmärkelsetecken, hvilkas rimlighet man fåfängt söker förklara. Under Sveriges historiskt vackraste period förstod man ännu icke detta. Själens adel satt då på pannan och uttalade sig i handlingar, som väckte en verlds förvåning och beundran. Man gjorde hvad man skulle. Den tidens svenskar skulle sannerligen ha skrattat eller harmats, om man med några yttre tecken velat eller vågat förhöja det inre värdet. — Och, huru falla våra stjernor? Det är och blir alltid en anakronism att se, tvärtemot stiftarens tanke, t. ex. en som handlar med fläsk bära Nordstjeruan och en läkare — Vasen. Vill man chikanera folk, hvilket troligen icke är meningen, så begår man sådana blunders. Vi skrifva detta, med ögonen fästade på de många nya utmärktheter man i Stockholm åter lyckats hitta på, men hvilka svenska folket knappt känner, än mindre erkänner. Detta folk, som isynnerhet i dessa dagar hade väntat något stort från detta håll, der man har någon rätt att vänta sådant, undfägnas en vacker dag med ett skämt — en massa riddare af diverse ordnar och några nya adelsmän. Gud adlar; må menniskan försöka låta bli att fuska i det handtverket. Vi skulle kunna yttra oss mera och starkare; men harmen och löjet strider i denna stund om pennan, hvarföre vi lägga ned den, och öfverlåta åt hvarje i grunden ädel svensk att göra sina enskilda tysta betraktelser om det tragiska eller komiska i vårt nuvarande samhällslif. Upsala universitet. De offentliga föreläsningarne vid detta universitet för vårterminen afslutades d. 10 d:s. Från Danmark äterkomna läkare. Bataljonsläkarne, doktorerna C. A. Haak och M. Lagerlöf, hvilka varit kommenderade att under 2:ne månaders tid å danska krigsteatern inhemta praktisk kännedom om och vana vid sårades vård och behandling, hafva nu återkommit, den förre till Karlstad och den senare till Kristinehamn. Från Åmål skrifves d. 10 d:s: Våren synes nu långt omsider ha inträdt på fullt allvar. Under de senare dagarne har en utmärkt god väderlek varit rådande, hvadan nu vårarbetet är i full gång. Belöningar. Den 1 d:s utdelades af försäkringsbolaget Skandias agent i Linköping 16 silvermedaljer, som tillerkänts de personer, hvilka under senaste branden i nämnde stad, d. 21 sistl. Mars, särdeles utmärkte sig för raskhet och ihärdighet vid eldens dämpande. Lifstidsfängelse. Soldatsonen Johannes Gran, hvilken, såsom förut blifvit omtaladt, i närheten af Borås mördat en person samt med