Un prestgard pa Åls. Då vi på senare tiden vid flera tillfällen meddelat skildringar från krigsskådeplatsen vid Als, torde det måhända roa våra läsare att äfven skåda en tafla af mera fredlig natur, som framställes i ett bref till Times från dess korrespondent vid danska armeen, mr Gallenga. När jag — skrifver korrespondenten — önskar att begifva mig bort från krigets mer eller mindre sorgliga scener, behöfver jag blott taga en kort promenad eller ridt, för att befinna mig bland folk, hvars hela lif är af den beskaffenhet, att man, omgifven af detsamma, måste glömma allt krigets buller. Helt visst har aldrig krigets gissel träffat en befolkning, som varit mera tydligt och med större skäl berättigad att befrias från dess tasor, än den hederliga landtbefolkningen på Als och tillgränsande fastland. Der finnes knappast ett hus, från den ståtligaste herregård till den lägsta hydda, hvars dörr icke står gästfritt öppen för vandraren, och det gitves knappt en öppen dörr, genom hvilken jag skulle hysa tvekan att inträda för att ej falla besvärlig.