D. 12 mars gick en preussisk ammuni-Ji tionskolonn genom Rendsborg norrut, befor-sa drad med 64 waggons. — D. 11 mars begåf-(( vo sig åtskilliga medlemmar af artilleri komis tcen från Berlin till Dyppel. för att vara vitt-u nen till den intressanta artillerikamp. som nu s2 antages nära forestå. s Helsotillståndet inom den allierade tyska sh armåen är under mars månad vida ogunsti än under februari. Stora sjuktransporter sänIl das dagligen söderut. Österrikarne lida isynnerhet af den egyptiska ögonsjukan och bröstinflammationer. Preussarne äro mycket utsatta för hudutslag. Från Augustenborg på Als skrifves d. 11 mars: ÄI går begrots på härvarande kyrkogård den norske öfverläkaren Sehiötz. I kyrkan, der kistan var bisatt. talade hans landsman, kårläkaren Reimer, och vid grafven sältpredikanten hr Hertz öfver den aflidne. En talrik procession, såväl militärer som civila och några af hans landsmän, bevistade högtidligheten. Så vidt man vet, var Schiötz det första offer al frivilliga från brödrarikena, som detta krig har kräft. Den allierade tyska armcens afdelning tör Jutland har verkligen haft sina förtrupper ända uppe i Arhus. Tidningen på platsen skrifver derom d. 14 d:s: -Sedan de sista af våra trupper i förrgår afton lemnat Århus och det var bekant, att fienden med sina förposter kommit till Viby (c:a en halt mil söder om Århus), infann sig i går förmiddag kl. 10 en patrull om 3 man ungerska husarer, hvilka sprängde genom staden, genomsökte den och vägarne norrut, samt derefter redo tillbaka. En timme senare ankom en större styrka af brigaden Rostitz, neml. en bataljon böhmiska skarpskyttar, några sqvadroner preussiska husarer och kyrassierer, ett regemente österrikiska Windischgrätz-dragoner, några ungerska husarer etc., inalles c:a 3,000 man, hvilka uppställde sig på torgen och i det nya ridhuset, med förposterna norr om staden; ett batteri om 1—6 kanoner uppställdes på sockerfabrikens äng. Som enl märklighet kan anföras, att den mot staden anryckande styrkan medförde en broträn, hvilken dock stod en mil bakom; likaledes ambulancevagnar. Tornistrarne hade infanteriet lemnat efter sig i Hörning. På rådhuset, der den med anledning af fiendens förväntade ankomst organiserade komitden under ordförandeskap af kammarherre Dahl, var församlad, infann sig kapt. Vieser ur österrikiska generalstaben och anmälte, att den ankomna styrkan stod under befäl at sältmarskalkslhjtn. gretve Neipperg, adlatus hos fältmarskalk Gablenz, som f. n. låg i Skanderborg ungefär midtemellan Horsens och Århus), och anmodade borgmästaren om att komma ned på torget. Han reqvirerade tillsvidare en del litsmede! åt de uppmarscherade trupperna. På torget sade Neipperg, att trupperna kommit på befallning af fältmarskalk Wrangel, för att besätta Jutland och lefva på dettas bekostnad, såsom gengäld för tyska fartygs uppbringande. Han begaf sig derefter med borgmästaren till rådhuset, der han för komitåen upprepade sina ord och utskref kontributioner, bestående af lifsmedel, vin, bränvin, öl, cigarrer, hafre och läder. -Då komitåen sade sig dels ej kunna genast anskaffa de begärda varorna, dels förklarade, att något läderförråd icke fanns i staden, ropade han med stigande häftighet, att han skulle ha det begärda, och isynnerhet lädret, och att om alltsammans ej anskaffats vid truppernas afmarsch, skulle han medtaga några borgare som gisslan för att det blefve sändt efter honom innan midnatt. Hans adjutant, major Dumoulins, förklarade tillochmed, att man väl visste, att han kunde enl. krigssed låta skjuta gisslan, om det begärda ej anskaffades. Reqvisitionens storlek bestämdes emellertid till 53 st. skinkor, 20 ankare vin, 2 tat bränvin, 17 tunnor öl, 6,000 cigarrer, 1,000 scheffel hafre, samt läder till 200 par skor och 100 par stöflor. Då komiteen såg att detta qvantum kunde åvägabringas, lofvades dess utleverering, och fienden medtog 3:ne framstående män som borgen. kl. half 6 bröto samtliga trupperna upp, för att gå tillbaka söder om staden. Stabsofficerarne förfrågade sig mycket omständligt, huruvida det tanns eller funnits danska krigsskepp i farvattnet, liksom de äfven ifrigt sökte att få veta, om danske kronprinsen Fredrik begitvit sig härifrån tillbaka till Köpenhamn. De fingo naturligtvis ej besked om någotdera. — Mellan Hörning och Århus sågs redan i morse ej en enda man fiendtliga trupper. Wrangel har utfärdat på danska och tynka språken följande proklamation: För att kunna,såvidt möjligt är, fördela de krigsbördor, Jutland nar att bära lika öfver hela landet, är det nödvändigt, att nedanstående regeringsembetsmän, nemligen amtmännen i Ribe, Veile, Skanderborg och Århus, jemte borgmästarne i städerna Ribe, Varde, Veile, Kolding, Horsens, Skanderborg, Silkeborg och Århus eller, i händelse af deras frånvaro eller förfall, närmaste mannen i amtsembetet eller magistraten, skola genast infinna sig i högqvarteret i Kolding. D. 12 mars 1864.