hökärran. hällande med händerna i kärrkantorna, och hästen springande af alla krafter. Emellertid hade hästen med ohejdad fart på den glatta vintervägen, med fordonet och björnen, som sålunda ej fick tillfälle att komma ur, framkommit till bondens bostad och satte af rakt in i det rymliga kärrskjulet, hvars dörrar stodo öppna. Bonden sjelf var tillfälligtvis ute på gården, när han fick se hvilken resenär han opåtänkt fått till gäst, och skyndade sig tillsluta dörrarne; och på så sätt fångades den väldige björnen lifslefvande. Hvad öde sedan öfvergick honom, kan hvar och en finna, när det tillägges, att han ej kom lefvande ur detta sitt sista fängelse. Bonden fick således väl betaldt för skjutsen, ty hästen tog ingen skada afsin frivilliga ansträngning att skaffa herr nalle så fort ske kunde till sin bestämmelse.