honom; jag har i natt haft en förskräcklig dröm, och Cynthia såg blod på morgonen i kortena. — Och du tror på drömmarne och korten? — Jag tror derpå! svarade hon allvarsamt. -Nä, så mycket värre för miss Ellen, återtog zigenaren; om tigrinnan försöker att bitas i afton, skola korten få rätt. Kom med, kära barn, och var ej rädd. Båten smög tyst fram mellan de fartyg som lågo öfverallt då floden. Miss lillen hade anländt till sitt lustställe långt innan mötestimman. Klockan nio på aftonen hade hon begifvit sig i väg dit ensam, beväpnad med en liten dolk med ett handtag af perlemor samt ett par af dessa långa pistoler, med ciselerade silfverkolfvar, som Edinburgs vapensmeder iännu i dag förfärdiga åt elancheferna. Miss Illen räknade för mycket på sig sjelf för att ha behof af andra försvarare. Hon gick in i byggnaden och tände först upp ljus då hon inkommit i den lilla salong, hvarest hon redan en gång förut mottagit zigenarkonungen. IIon lemnade fönsterluckorna tillslutna och lutade sig fram örver balkongen i det hon såg uppåt floden i riktning mot staden. Natten var klar och vågorna äterspeglade månens strålar. Efter en timmas väntan såg miss Elen en båt komma utför floden mot Deptford och intaga seglen då den blott var tretio famnar från huset. Eu man med jättelik kroppsbyggnad stod i fören. Miss Ellen kände igen Simson; i aktern af båten kunde hon urskilja en grupp at tre personer, en man och två qvinnor.