Plötslig död. En 20 år gammal pig från Hermansröd, vid namn Brita Svensdotter, skulle Söndagen d. 7 d:s begitva sig till Hede kyrka i Bohuslän för att bevista gudstjensten. Hon framkom dock icke, utan istället påträffades hennes lik, liggande å allmänna landsvägen vid pass en åttondedels mil från hemmet. Något yttre våld å henne kunde ej förmärkas; men då hon i litstiden haft sallandesot, är det troligt att hon fått ett anfall häraf samt derunder, blottställd för den skarpa vinden och kölden, omkommit. Lif i Norden, eller minnen trån Danmark under åren 1848 och 1849. Ofvanstående är titeln på ett nytt arbete af vår utmärkta författarinna Fredrika Bremer, hvilket i dagarne utkommit i bokhandeln hvarest det säljes till förmån för danska soldaters familjer. Priset är 50 öre. Majoren Stjernsvärds häktning. Härom läses i Aftonbladet för sistl. tisdag följande: Vid höstetinget med Sollentuna häradstingsrätt meddelades af domstolen det beslut, såsom vi förut omnämnt, att majoren och riddaren G. M. Stjernsvärd, som förut varit ålagd personlig inställelse för att svara i åtskilliga mot honom vid nämnde häradsrätt anhängiggjorda brottmål, men det oaktadt uteblitvit. skulle till sluttinget genom vederbörande kronobetjenings försorg inställas. Majoren kunde emellertid då icke af kronobetjeningen anträffas, hvartöre rätten vid sluttinget meddelade enahanda beslut med afseende på hans inställelse till nu instundande ting. På grund deraf har majoren i dag på morgonen genom öfverståthållareembetets försorg hemma i sin bostad här i staden, huset n:r 11 Clara vesta kyrkogata, blifvit tagen i förvar. Kl. half 8 på morgonen inställde sig hos honom vaktmästarne i öfverståthällareembetets kansli, Lindborg och Åberg, åtföljde af fyra poliskonstaplar. Majoren, som var hemma, mottog dem höfligt, och sedan de framställt sitt ärende, förklarade han sig villig att åtfölja dem, blott han fick kläda sig. Majoren gick derpå in i ett angränsande rum, och då han utkom, var han iklädd full adelsuniform med Hederslegionens kors och spanska Isabella catholica på bröstet. Beledsagad af de nämnda rättsbetjenterna togs nu vägen öfver Clara kyrkogård till landskansliet i Odens gränd, der majoren vederbörligen och mot landshöfdingens qvitto aflemnades. Under promenaden dit tillströmmade en folkmassa, som efterhand ökades, så att hela gränden blef uppfylld. Efter en stunds uppehåll på landskansliet blef majoren, alldenstund folkmassan i gränden stod så packad, att knappt någon kunde komma fram, genom en enskild utgång afförd från landskansliet till länscellfängelset, hvarest han nu befinner sig, för att vid blifvande ting inställas inför vederbörlig domstol. En vådlig leksak. I Uddevalla Tidning för d. 15 d:s: På ett stälie å Oroust tilldrog sig sistl. Fredag på morgonen, att en 3-årig pilt, son till en skomakare, under det han stod och lekte med effekterna å fadrens arbetsbord råkade svälja en stor syring at jern. Ringen fastnade i matstrupen och tryckte derifrån så hårdt på luftstrupen, att pilten höll på att qvälvas. Läkare esterskickades genast hit till Uddevalla. Innan denne hann ankomma, hade barnets moder lyckats få detsamma i kräkning, dervid syringen visserligen lemnade sin plats i strupen, men endast för att taga en lika obeqväm uppe i gomen, bakom näsan. Här satt den främmande kroppen så fastkilad, att läkarens medtörda instumenter ej förmådde rubba densamma. Pojken togs derföre med till staden, hvarest efter ifrigt arbete, flera timmar å rad, man lyckades att i Söndags vid middagstiden uttaga den så på villospår komne syringen. Pilten. som fortfarande vårdas härstädes är nu kry och utom all fara. : Från Uddevalla skrifves, angående väderleken, d. 15 d:s: Efter lång väntan och flera dagars snöande, hade vi ändligen sistl. lördag kommit derhän, att vi kunde anse oss halva ett hjelpligt slädföre. Lifligt klingade bjellrorna å stadens gator, hvilka nästan dignade under tyngden af mastträn och grösre virke, som med all skyndsamhet framfördes ur skogarne, och vi hoppades nästan, att få oss en liten riktig vinter. Nen all glädje är så kort. När man om söndagsmorgonen vaknade, fanns knappt ett snökorn qvar: ett ihål. 11. Id