Gamla Ordstäf i ny form. Tredje samlingen. .,De känner igen mig, tror jag — sa! ,Conrad i Allehanda. Det gör hvad det kan! — sa Sverige, knöt väsven i fickan. Det rör mig inte, — sa Möller, tappa tryckfrihetsmålet. .Det är bäst att passa på, så länge det varar! — 24 Augustenborgarn, lät kalla sig hertig. Det är på förtjensten man lesver — sa La Croix, tog 2 riksdaler för en butelj porter. ., Enighet ger styrka — sa tyska småstaterna. Gammal kärlek rostar ej? — sa Christian IX till Tyskland. ,Hårdt mot härdt!— sa Mesa.... (nej, det aadhan inte; men det borde han ha sagt). ,Här är jag, hvar är du! — sa den ena gaslyktan till den andra. Jag känner tillet! — sa Bjursten, fick ovett. , Låt mej se! — sa allmänheten till gasbolaget. .,Kuggad! — fick den till svar. .Slägten är värst! — sa Christian IX om tysken. Snyggt, men inte präligt!:— sa Augustenborgarn, fick sin thron från snickarn. .,Ta fast mej! — sa Stjernsvärd. .Tillfället gör tjufsven — sa tysken, när Fredrik VII dog. ,Ur askan, i elden! — sa ,Ernst Ludvig, kalla sig Conrad. Usch, hvad det går! — sa den som kolportera! Nisse. .Vexla mig den! — sa Törnqvist om femtiriksdalern. (Ur Söndags-Nisse.) Strödda tankar. Din hemlighet är din fånge, men låter du den undslippa, så är du i stället dess fånge. Stor vishet förrådde den man, som sade att en makrens tjenare aldrig gläder sig åt sin medbroders upphöjelse, så framt han ej ser honom i — galgen. Den är olycklig, som ingenting vet. Men den är olyckligare, som ej vet att använda det han vet. Icke att ega lyckan, utan att hoppas den, gör oss lyckliga. Glädjen dör i sin födsel. Hvar vän är den andres sol och solblomma — drager och drages. Om ett dumhufvud säger någonting klokt, är det ett bevis att han för ögonblicket icke var vid sina sinnen. Sen ånger är sällan uppriktig. Uppriktig ånger är sällan sen. Fyra ting äro talrikare än vi tro: våra år, våra fel våra fiender och våra skulder. Folket är den ende verklige suveränen och konungen representerar endast folkets majestät, så länge han respekterar sitt folks frihet och dess lagar. Guldet pröfvas med elden, qvinnan med guldet och mannen med qvinnan. Som kamelen i ödemarken uthärdar arbeten, hetta, hunger och törst, men ej försmäktar, så besegrar hjeltemodets ståndaktiga dygd alla faror och betryck. Pröfva dem, åt hvilka du förtror dig, men låt icke ogrundadt misstroende tillsluta ditt hjerta för ömheten. Se med vis omtanka på dina egna göromål och blanda dig icke utan nyttig afsigt i andras. Lär vishet af andras erfarenhet och låt deras förseelser tillbakahålla dina felsteg. Den personliga friheten är en oförytterlig mensklig rättighet, som ingen utan att förnedra sig kan frivilligt asstä. Det är hvarje medborgares pligt att försvara friheten och kämpa mot förtrycket. TT: 12