hvad kändt är, länge gnagt på konungens sinne, fruktan för att de s. k. öfverenskommelserna af 1851-52 icke blifvit från dansk sida uppfyllda; genom att se geheimerådet Blubmes: diplomatiske arfvinge, kammarherre Luaade, öfvertaga utrikesministeriet, och Christian VIII:s och aflidne kabinettssekreteraren Iillisehs politiske lärjunge, kammarherre Johannsen, öfvertaga det slesvigska ministeriet; man anser dessa tvenne män hafva insatts enligt Konungens personliga önskan och de öfriga ministrarne som beskedliga fackmenniskor, så att allenast den danske och frisinnade konseljpresidenten behöfde ersättas af en eller annan politisk nolla med en hög titel, för att ingenting mera skulle vara i vägen. Man hade kanske tillochmed hyst hopp om att redan nu, innan det engelska parlamentet öppnades, få en ny Villafrancafred afslutad på Louisenlund eller Gottorp med kronprinsen at Preussen, hvilken naturligtvis lika litet som prins BEredriks svåger, prins Fredrik Carl, följt med armeeny endast för att se gardesmajoren från Dolzig blifva utropad till hertig — om icke H. Mt. just tagit konseljpresidenten med sig till Slesvig. ; vi vilja hoppas, att alla de tyska planerna städse måtte stranda mot konungens och folkets trofasthet mot hvarandra;, men vi uppfylla blott vår pligt, då vi fästa uppmärksamheten på dem och uppmana vård medborgare till den: största uppmärksamhet. Och vi tillråda de män, hvilkas tankar gå i en motsatt riktning till folkets, att taga sig väl i akt för att de icke i sin blindhet och vanartighet tillfoga sitt fådernesland ohjelplig skada samt sjelfva ådraga sig ett nesligt namn, hvilket de icke skola kunna bära. Då detta öppna uttalande af Fedrelandet måste anses vara uttrycket för en allmänt rådande: farhåga, är det ej heller underligt, att den plötsliga och oväntade underrättelsen om Dannevirkes utrymmande skulle gifva anledning till upplopp inom den danska hufvudstaden. Danmark och engelska parlamentet. I engelska underhusets sammanträde d. 4 d:s moddelade lord Palmerslon, att Österrike och Preussen nyligen förklarat, att de skulle sasthålla vid londonerfördraget och respektera tronfoljden såväl som Danmarks integritet, såtramt deras tordringar bletve tillfredsställda. De tyska stormakterna hade, sade han, förhindrat revolutionen. Till slut förklarade premierministern, att den tyska förbundsdagen ej hade någon rätt att diskutera om, hvem som skulle vara hertig i Holstein (den Yädle lorden ställde sig således fullständigt vid sidan af den preussisk-österrikiska uppfattningen). — Oppositionschefen Dlaraeli förebrådde Russell, att han genom sin depesch af år 1862 upphetsat det extrema tyska partiet. Lord Palmerston hade sagt, att Danmark kunde räkna på bistånd, om det blefve angripet. Regeringen förlitade sig uppå, att parlamentet skulle förhjelpa henne ur hennes svåra ställning; men han protesterade emot en regering, som icke sjelf egde någon bestämd politik. I öfverhuset kritiserade lord Derby lord Russells politik, som vållat, att England numera ej egde en enda vän. — Lord Russell meddelade, att Preussen och Österrike gifvit England ett tvetydigt svar angående deras framtida planer gentemot fördragen af år 1852. Man hade ej gifvit Danmark något löfte eller hopp om materielt bistånd, men hvad framtiden. kunde medföra, visste han icke. Det vill synas som att man i England då ännu hängifvit sig åt förhoppningar om, att freden möjligen ej skulle allvarligt hotas, om än ett skenbart småkrig följa. England synes ha lidit en ny deconftture. Förordnande. Konungens befallningshafvande i länet har förordnat t. f. kronofogden D. E. Widell att ytterligare under en månads tid, räknadt från d. 11 innev. månad, förrätta kronofogdetjensten i Inlands fögderi. Telegramportot till utlandet. Sedan telegrafförbindelsen till utlandet numera är af-Ju bruten såväl via Danmark som via England, 3 kunna telegrammer dit endast befordras vias Haparanda genom Ryssland. Vi meddela härt nedan en uppgift å portot från Göteborg tillss några af de förnämligare orterna i utlandet, beräknadt för 20 ord: d Tyskland: Hamburg rdr 22: — ((( Labeck , 20: 90 Berlin 20: 90 Frankfurt a. M. 23: 10 ; Dresden , 22 — sd Wien 22 — ti England: likformigt porto 26: — le Hollana: Amsterdam, Hasg 5 23: 10 ö Belgien. Antwerpen, Brussel 25: 30 Frankrike: Paris, Rouen , 26:40 U Havre, Bordeuax, Marseille, fö NMantes Nizza 27:50 IM Schweiz: Genbve, Lausanne 25: 30 Italien: Genua, Livorno, Milano 26:40 00 Neapel 28: 50 Spanien: Barcelona 30: 80 Madrid 81:90 IM Cadix er