Article Image
storfurst Constantin tvingades afsäga sig sina rättigheter till tronen hufvudsakligen eller åtminstone till en stor del på grund af hans morganatiska giftermål med polska grefvinnan Grudzinska, hvilket ingicks efter hans skiljsmessa från sin första gemål, prinsessan Julia af Saxen-Coburg, Detta morganatiska giftermål egde rum i Maj 1820, en månad efter sedan skiljsmessan blifvit beviljad; men det ossentliggjordes först i December 1821, då Han straxt började ansättas så hårdt, att han innan en månad förflutit undertecknade assägelsen af sin bördsrätt. Han tog efter ett års förlopp tillbaka sitt samtycke; men förmåddes ännu en gång i December 1823, att afstå från sina rättigheter till tronen. Icke desto mindre lät Constantin vid Alexander I:s död hylla sig som kejsare och utropades som alla ryssars sjelfherrskare både i St. Petersburg och öfver hela det vidsträckta ryska riket. Hvilka medel som användes för att erhålla hans slutliga afsägelse har aldrig blifvit bekant och skall sannolikt aldrig blifva det; men det är föga tvifvelaktigt, att hans polska giftermål var hufvudorsaken hvarföre han måste abdikera. Rysslands regenthus kan i detta ögonblick skryta öfver att ha närmare och mera omfattande slägtskapsförbindelser med de öfriga dynastierna än alla andra furstehus i Europa, på ett undantag när. Detta enda undantag är Storbritaniens regenthus. Näst drottning Victoria har kejsaren af Ryssland största rätten att kalla den civiliserade verldens furstar och furstinnor, bröder och systrar. Genom sin moder, en preussisk prinsessa, och sin gemål, en syster till regerande storhertigen i Hessen-Darmstadt, är kejsaren nära lierad med alla krönta hufvuden i Tyskland, under det han genom sin syster Olgas giftermål med kronprinsen at Wirtemberg blir nära beslägtad med de kungliga familjerna i Holland och Sverige Norge. Med konung Leopolds af Belgien familj såväl som huset Habsburg räknar czaren nära slägtskap genom storfurst Constantins förmälning med en prinsessa af Saschen, hvilket giftermål likaledes gör honom nära beslägtad med det regerande huset i Portugal och — på dubbelt sätt — med Victor Emanuels familj. Den nya danska linien är blott en gren at den ryska, och förbindelser mellan det kejserliga huset Holstein-Gottorp och huset HolsteinSönderburg-Glicksborg ha ej upphört under de sista fem generationerna. Då konungen af Preussen är czarens onkel, storhertigen af Hessen-Darmstadt hans svåger och hertigen af Saschen-Coburg hans kusin, kan det icke sägas att Alexander II ej är beslägtad med Storbritaniens kungliga familj. Afven med franske kejsaren kan Alexander II åberopa slägtskap både genom sin svåger, kronprinsen af Wiirtemberg, som är kusin till prins Napoleon, och genom familjen Leuchtenberg, hvilken under sista generationen blifvit inkorporerad med det regerande huset i Ryssland. Som de samiljeband hvilka förena kejserliga linien i Frankrike med Europas andra regenthus äro mycket svaga, är det alls icke omöjligt att denna tvåfaldiga slägtskap med czar Alexander II — hvilken slägtskap man känner att hans majestät upprepade gånger erkänt i vänskapliga bref till Frankrikes beherrskare — har haft något inflytande på tillväxten af ryska sympatier vid hofvet i Tuilerierna. (Forts.) Göteborg d. 4 Februari 15864. Situationen. De i går afton anlända tyska tidningarne hafva åtskilligt att förmäla om den nuvarande politiska situationen. Sålunda läsa vi i Kölnische Zeitung för i lördags: Det bekräftar sig, att Sverige nu i sista ögonblicket afslutat det mycket omtalade förbundet med Danmark, och Sverige skall, för att sluta at vissa tecken, ej inskränka sig till att endast besätta Sjelland, för att göra hela den danska armeåen disponibel. Det har sagts, att England skall, om tyska trupperna inmarschera i Slesvig, afsända till Danmark en flotta och en hjelpkår om 25,000 (35,000?) man. Denna uppgift har allmänt betviflats, men har dock fullkomligt bekräftats. Det finnes personer, som tro det vara deras patriotiska pligt, att anse Englands hotelser för endast löst prat. Lord Russell hotade äfven förl. år Ryssland och då Ryssland oj brydde Big om de engelska hotelserna, höll

4 februari 1864, sida 2

Thumbnail