ligen välvillig emot dem; man låter förstå, at! de skulle, om de tillhört Preussen, kunnat lef va i fred och ro; man går tillochmed ända derhän, att man tillbjuder de nobla flyktingarne från konungariket höga platser och embeten under preussiska regeringen, så snart deras land skall kunna åtnjuta dess skydd Märkligt är, att delningsförslaget tillochmed varit omnämndt i Warschaus officiela tidning Är det nu verkligen så, att Ryssland och Preussen öfverenskommit om Polens nya delning längs med Weichseln, eller är ej detta mystiska förslag en mask, bakom hvilken döljer sig en ännu djupare plan? Har icke möj: ligen Ryssland förvärfvat sig Preussens vigtiga understöd till undertryckande af upproret i Polen, mot vilkor att det utan motsträfvighet åser Preussen bemäktiga sig Holstein i trots af Rysslands förmenta arfsanspråk. Skulle väl Ryssland annars kunnat tillåta, att den preussiska flaggan hissas i Kiel, en plats på hvilken dess suverän, såsom medlem af Holstein-Gottorpska familjen, gör anspråk? Preussens besittningstagande af denna stad är ju sålunda en kränkning mot Rysslands eventuela arfsrätt. Men Preussen behöfde Österrikes understöd i sitt rofferi, för att icke plötsligt stå isoleradt och kanske inom Tyskland ha detta kejsardöme emot sig, sekunderadt af alla mellanoch småstaterna, samt stödt på de tyska enhetssträfvandena. Den roll, Österrike kunnat tillvinna sig i Tyskland genom att öfvertaga hegemonien, gentomot Preussen, var så lysande, att det säkerligen blott ogerna velat derifran afstå. Hvad har priset varit? Österrike behöfver understöd, för att upprätthålla sig dels mot Italien, dels mot den inre splittringen. Har detta understöd blifvit lofvadt af Preussen? Det finnes allt skäl att antaga det. Men ändå vigtigare är, att Ryssland äfven helt säkert lofvat Österrike sitt understöd som tack för att det genom sin fientliga cunctatorspolitik sprängde den mot Ryssland tillämnade koalitionen i fjol. Det är ju en ganska vacker företeelse, att sålunda så se i nådens år 1864 den heliga alliansen åter sticka upp sitt hufvud. Danmark skall först känna tryckningen derat. Preussarne skola säkerligen icke mera lemna Holstein, utan tvingade med svärdsslag. Men för att ha verkligt gagn af Kielerhamnen, måste de hafva äfven den del af Slesvig, som ligger söder om Dannevirke. Det är denna de trenne reaktionära makternas koalition som nu måste sprängas eller åtminstone till sina resultater paralyseras. Det skall bli omöjligt för Danmark att med sitt oberoende äfven så behålla Holstein. Detta hertigdöme skall måhända slitas ifrån det; men för den europeiska jemnvigtens shull äro vissa vilkor derför nödvändiga. Antingen måste Holstein bli ett neutralt land, som ej får beträdas af någon främmande arme, eller ock måste Slesvig till Eidern af vestmakterna med all energi garanteras, eller ock bör Kiel bli en frihamn, som ej finge apteras till örlogshamn. Den skandinaviska nationaliteten eger, för sin existens skuil, rätt att uppställa dessa fordringar. En d. 17 d:s från Galizien till Polen öfvergången kavalleriafdelning under Komorowski säges hafva blifvit slagen af ryssarne, dess anförare föll eller sårades. äfven en insurgentafdelning under Cwiek skall hafva blifvit slagen vid Krasnabord. NewYork d. 13 Jan.: 20,000 man sydtrupper hafva dragit sig tillsammans i mellersta Texas, för att angripa de af nordtrupperna besatta positionerna vid kusten af Texas. — Trenne nya sydångare äro under byggnad i Charlestons hamn och skola snarast möjligt löpa ut, för att angripa nordflottan. Sydtrupperna i Norra Virginien hafva efter nordtruppernas fördrifvande ur Burlington dragit sig tillbaka från trakten kring Winchester och Petersburg. tskilliga smärre segrar hafva i Virginien vunnits af sydstaterna. En stark afdelning nordkavalleri bevakar Baltimore-Ohio-banan mot ströftåg af sydtrupperna, som man fruktar. Enligt en uppgift marschera sydtrupperna norrut och hota Maryland. Guvernören i Maryland har till denna stats särskilda representation uti ett bådskap uttalat sig för att man genast skulle skrida till en så småningom försiggående slaf-befrielse, emedan landets naturliga ressurser ej kunna genom slafarbetet få sin tillräckliga utveckling. Från Mexrico skrifves under d. 22 dec., att fransmännens framgångar fortfara derstädes. De äro redan i besittning af alla residensstäderna i de betydligaste staterna. I afseende på den blifvande kejsaren af Mexico, erkehertig Maximilian, berättas från Paris, att en fransk fregatt utrustas och på det fullständigaste inredes, för att öfverföra honom jemte hans gemål till Mexico. Furst Cusa i Rumenien har nu tillvunnit sig sitt folks odelade opinion genom sitt fast