bur många heliga pligter försummades ej för den; olyckliga hågen att bygga luftslott; I stället för att fröjdas åt de dem förlänade gåfvorna, att ockra med det dem anförtrodda pundet, vända de sina blickar till fjerran, misskänna det myckna sköna, som jorden bjuder, äro sjelfva olyckliga och störa andras lycka genom veklig klagan och blifva otacksamma mot Gud. Hågen att bygga luftslott utvecklar sig redan i den tidigaste ungdomen, erhåller sin första näring af sagoberättelser, hvilka äfven reta inbillningskraften, vårdas sedan och utbildas genom illa vald lektyr och för ringa kroppslig rörelse samt brist på duglig, andelig verksamhet. Drömmande sitter den lilla flickan i en vrå af rummet, väcker förskräckt till, om hon kallas af modren eller något af syskonen. Hon ser sigi andanom som prinsessa i en fesaga, genomvandrar vid sin beskyddarinnas hand präktiga gemak, spisande på tallrikar af guld, och känner ett djupt obehag, när hon, väckt ur sina drömmar, återfinner sig inom barnkammarens trånga väggar och hålles till sysselsättningar, passande för hennes ålder. Den hos barnet väckta böjelsen utbildar sig till passion bos den uppvuxna flickan. Hon slukar hvarje roman och spelar honom sedan, under det händerna äro mekaniskt sysselsatta vid sydynan eller stickbågen, ser sig smyckad med alla bjeltinnans dygder och fullkomligheter, utstår oändliga lidanden och förföljelser. Man skulle kunna fylla hela band, om man ville framställa de olika situationer, i hvilka en dagdrömmare försätter sig sjelf, än sväfvande i högsta förtjusning, än försänkt i djupaste smärta, men alltid finnande sig i ett onaturligt tillstånd, en för det verkliga lifvet fullkomligt främmande sinnesförfattning. Liksom opiirökaren alltid tager sin tillflygt till detta konstlade medel att väcka retelse och måste förstärka dosen allt efter som hans kropp blir mer förslöad, så kan dagdrömmaren slutligen ej mer lefva utan dessa fantasibilder; tomt och erbarmligt tyckes honom lifvet, och endast derigenom drägligt, att han kan fylla tomheten med luftslott. och så försjunker han allt mer och mer i andelig apati, svagbet och retlighet, att han blir sig sjelf och andra till en börda. Det tillkommer uppfostran att tidigt och med kraft sätta yxan till roten på detta onda. Mödrar och uppfostrarinnor kunna ej nog åtvarnas att hålla de ungdomliga sinnena aflägenade, genom den sorgfälligaste vaksamhet, från all osund, försvagande själsföda och genom passande kroppslig sysselsättning qväfva det onda i fröet och verka derhän, att den mognande menniskosjälen ej söker sin lycka i en drömd verld, utan i det verkliga lifvet. Vakande drömmar äro ett ljuft, men förderfligt gift; må en hvar, hvars läppar redan smakat den rusande drycken, ehvad den är af estetisk eller religiös beskaffenhet, sätta bägaren ifrån sig medan han ännu har styrka dertill. Der luftslott byggas, störtar snart det inre lugnets, belåtenhetens och den sanna lyckans låga hydda omkull. ii3inn3n. —