per skola rycka fram, den högra flygeln (den i Plön) till Kiel, och den venstra den i Neuminster) till Rendsborg, hvilka båda platser de sachsiska exekutionstrupperna äfven redan fått befallning om att utrymma. Den sachsiska bataljonen i Kiel skulle d. 21 vara i Nortorf, en plats sydost från Rendsborg vid Rendsborg-Altona-banan, den de redan dagen efter skulle lemna, för att draga sig ytterligare vesterut till Hohenwestedt, några mil söder om Rendsborg, der Kielerbataljonen skulle sammanträffa med de trupper, som förut stått i Rendsborg. Huru skall det gå med augustenborgaren, då preussare och österrikare inrycka i Kiel? Han skall förmodligen bli utvisad med sin tron och allt, om man icke skall låta sig nöja med den lögnaktiga förklaringen att han letver helt och hållet som privat person. — Sic transit gloria mundi. Den preussiske generalen Wrangen skulle i slutet af förra veckan afresa med sin stab till Holstein, der han väntas skola taga sitt högqvarter i Rendsborg. Kreuzzeitung bekräftar, att danska kabinettet afvisat Preussens och Österrikes uppmaning om upphäfvande af novemberförfattningen, hvarföre de båda tyska stormakterna nu skola utan dröjsmål rycka fram mot Slesvig, för att tvinga Danmark uppfylla sina förpligtelser. Enligt en annan uppgift, skola de båda stormakternas trupper göra halt vid Eidern och ännu en gång utfärda en uppmaning till Danmark, hvarefter de skola, om den tillbakavisas, rycka in öfver Eidern. — Det torde i alla bändelser kunna antagas för afgjordt, att Jet ännu skall dröja en eller ett par veckor, innan Eidergränsen skall bli kränkt. Ett rykte, som icke anses vara så alldeles ogrundadt, förmäler, att Preussen och Österrike träffat följande öfverenskommelse : Om förvecklingar skulle uppstå för Österrike i Italien, besätter Preussen Böhmen, Mähren och Ungern med 100,000 man. Österrike lofvar sin medverkan till att Preussen får Iolstein och Lauenburg, hvaremot Slesvig (äfven sydöstra delen?) skall fortfarande tillhöra Danmark. De holsteinska presterna hafva genom en deputation uppvaktat angustenborgaren och derefter funnit honom vara i besittning at alla dygder och fullkomligheter. — — — — — 8— — — — 2— — MM 0 — —— —— somm — — —— — — — — —W—T— — —— — — — Stämningen i Tyskland synes hafva blifvit utomordentligt bitter. Nellanstaterna hafva uppenbar lust att handla på egen hand och trotsa Osterrike och Preussen; men fruktan för en katastrof håller dem tillbaka. Lusten att spela en stor roll finnes, men jemväl medvetandet om deras brist på nödig förmåga dertill, och denna — das durchbohrende Gefuhl Ihres Nichts, såsom en tysk skald kallat det — skall möjligen dämpa deras rus. Köln. Zeit. säger Tysklands ställning och stämning vara halft förtviflade. Vi uppfylla blott en pligt, säger bladet, då vi i ellofte timman varna Preussen och Österrike samt bedja och besvärja dem, om icke att tillfredsställa nationens önskningar, så åtminstone att med dem ingå en kompromiss. Man hyser öfverallt i Tysk-. land den största fruktan för Frankrike. Man sl liksom känner på sig, att en Napoleon aldrig kan vara väl stämd för Tyskland, och under hvilken förevänning Frankrike än dritver det hän mot ett krig, säger Köln. 2eit-, skall dess sista afsigt alltid vara att vinna på Tysklands bekostnad. Småstaterna tyckas för öfrigt hafva en viss, håg för att söka Frankrikes beskydd mot deras stora förbundskamra-J ; f ; ter; sålunda skall hertigen af Coburg nästan rentat hafva hotat Österrike med att Franhrike nog skall draga försorg för, att småstaterna i Tyskland icke blifva tyranniserade af stora. Det är troligen i ruset af denna ljufva illusion, som de tyska tidningarne berätta, att si Frankrike förklarat sig icke vilja blanda sig i tvisten med Danmark, derföre att de tyskal: staterna äro oeniga — en förklaring, som väll. bör tolkas så, att Frankrike ej vill deltaga i den af England föreslagna konferensen, på grund af oenigheten inom Tyskland, hvilken förklaring följer naturligt af hans förut gjorda förfrågan hos mellan-och småstaterna, huruvida de skulle antaga konferensen. Bayerska regeringen har, liksom den sachsiska, fått sig tillsånd en engelsk note, hvilken mycket strängt tadlar förbundskommissariernas uppträdande i Holstein och vindicerar undertecknarne af londonerfördraget rätt, att bestämma, huruvida förbundstrupper få inrycka i Holstein eller icke. Konungen af l: Bayern skall hafva blifvit mycket ond öfver denna note, och vreden har haft till följd, att ( l den engelske gesandten i Miinchen, lord Loftus — icke blifvit inviterad till sista hofbalen. Times berättar i sin n cityartikel för d. 15 d:s, att ordres afgått från England till Orienten, att man ej skall skeppa några varor med hvarken tyska eller danska fartyg, hvilket 1 exempel bladet anser allmänt skola följas under sakernas nuvarande ställning