täld med blottadt hufvud, nedhängande hår och kort skägg. Figuren är klädd i en pelsbebrämad öfverrock eller kappa. Derunder bär han ett slags blus eller rock, öfverensstämmande med den tidens dalkarlsdrägt, sådan den ännu skådas bland antiqviteterna på Ornäs. För öfrigt är statyn tramstäld med vida, vid knäet tillknutna byxor, strumpor och korta stöflar med sporrar och nedvikta kragar. Statyn står med venstra handen stödd mot svärdfästet, och i högra handen hållande en stridsyxa — samma slags vapen, som sedan blef hjeltens bane. I hela figuren ligger ett uttryck af fysisk styrka i förening med hög och ädel inspiration. Det är någonting af Thor, men också något af apostel. Figurens apparition företer dessutom något af riddersoch odalman i förening. Samma konseqvens i alla detaljer i förhållande till dethela, samma precision i konturernas och liniernas rythm, alltifrån hjessan intill hälen, återfinnes i hela figuren. Detta verk utgör sålunda ännu ett, som värdigt sluter sig till de många man förut haft tillfälle beundra at denne konstnärs mästarehand. Teaterbolag. Sedan franske kejsaren genom ett dekret ställt teateraffärer på samma basis som andra tillåtna affärer, har att bolag med kapital af en million francs bildat sig, hvilket förpaktat Chatelet-,Gaiteoch Porte Sw. Martinteatrarne i Paris. På Gaitå-teatern skola företrädesvis melodramer uppföras, på Porte St. Martin det historiska dramat och om möjligt äfven klassiska stycken och i Chatelet fåerier. Till törberedande för stora maskinstycken, hvilka ofta i Paris upptaga en värdefull tid, uppföres i Champigny vid Vincennes en stor dekorations och maskinfabrik tillika med en fullständig scen, på hvilken tillbehöret till nya feeoch andra pjeser förfärdigas, hoppassas och proberas, Kejserliga lifförsäkringar. Man talade de första dagarne af året om att kejsarinnan Eugenie skulle tagit en lifförsäkring hos ett fransyskt bolag. Denna uppgitt dementerades dock af en Brisselerkorrespondent, hvilken i stället; visste att berätta, det kejsar Napoleon sjelf tagit en dylik lifförsäkring i engelska bolaget Gresham, på en summa af fem millioner francs — ett så dyrbart lif kunde naturligtvis: icke försäkras för mingre. Vid uppgörandet af affären hade kejsaren med stor öppenhet sjelf uppgifvit sina utsigter för lif och död. Vilkoren för lifförsäkringen äro, att densamma mot en årlig premie af 400,000 francs skall utbetalas vid kejsarens död, vore sig att denna blir naturlig eller våldsam (det är gudnås icke synnerligt svårt att tillverka bomber a la Orsini); skulle kejsaren ännu lefva etter en tid af tio år skall försäkringssumman ändock utbetalas till lika delar emellan kejsarinnan och den kejserlige prinsen. — Emellertid lärer kejsarinnan verkligen äfven ha tagit en lifförsäkring på två millioner francs i fransyska försäkringsanstalten La Nationale. Nämnde summa är afsedd att vid kejsarinnans död tillfalla åtskilliga af henne stistade välgörenhetsanstalter. La Nationale har tagit underförsäkringar hos åtskilliga andra försäkringsbolag. A nnmmnlnninlra sAaAlrttanra—lnnn