Fran Utlandet. Allt befinner sig i afvaktan. På alla unkter visar rörelsen sin stridsmössa, åt alla håll pekar kejsar Napoleon och säger! kongress, annars ett allmänt europeiskt krig. Man börjar åter hängifva sig åt tanken, att Frankrike slutligen skall lyckas få kongressen till stånd — något som väl torde kunna betviflas. Inom Frankrikes lagstiftande kammare skall Jules Simon i dessa dagar angripa regeringen med anledning at pressfrågan och Pelletan tala om Polen. Inom kammaren utdelades d. 4 d:s betänkandet om den extraordinarie krediten. Detta betänkande utgör tvenne delar; den ena behandlar den mexicanska frågan, om hvilken utskottet yttrar sig mycket öppet, den andra regeringens förhållande till utlandet, vid hvilket tillfälle utskottet uttalar sig mycket kraftigt för freden. Betänkandet gitver expeditionen till Mexico ensam skulden för att Frankrike nödgas låna 300 millioner. Det uttalar sig mot ytterligare företag af detta slag, hvilka visserligen skulle senare kunna bli af nytta, men i hvarje fall åsamka landet stora konstnader. Inom utskottet ställdes, enligt hvad betänkandet angifver, flera frågor till regeringen. Det ville nemligen veta, hvarföre expeditionen mot San Luis de Potosi företagits och om dessa militära utflykter skola fortsara; mot hvilket mål man sträfvar; hvilken lösning man förbereder; om man ingått några förbindelser till den nya mexicanska regeringen, om man skall öka eller minska armeen i Mexico, om man ännu länge skall qvarstanna i Mexico och hvilka utsigter man har till att återfå de hafda omkostnaderna. Ninistrarne hafva enligt betänkandet afgifvit följande förklaringar: Regeringen har ej för afsigt att företaga nya expeditioner. Expeditionen mot San Luis de Potosi var nödvändig för besättandet af den vigtigaste punkten i Mexico. Ett hastigare slut på missionen, som består i att tillfredsställa våra besvär och gitva Mexico möjlighet att välja sig en regering, kräfde detta. Men arm6en skall ej företaga någonting vidare. Den allmänna omröstningen, använd i enlighet med landets institutioner, skall bestämma öfver det regeringssystem, som bäst passar för Mexico, och Frankrike skall respektera det, huru detta asgörande än må utsalla. Iden om upprättandet af en monarki hafva mexicanarne erhållit genom jemförelse mellan de amerikanska republikernas ställning och Brasiliens. Denna skilnad är lätt förklarlig. Hvarje general vill i sin tur utöfva högsta makten, under det deremot rivaliteterna i en monarki så småningom försvinna. Frankrikes regering har aldrig tänkt på, att kolonisera för sig eller hålla någon del af Mexico längre tid besatt. Hon önskar upprättandet af en national regering, liqvidering af de hasda kostnaderna och organiserandet af en god mexi