naritmetiska, dels geometriska och gIuaaCcT. SACD man kastar bort progressionerna med ena handen, för att gripa dem med den andra. Älven hr O. Dicksons förslag har progressioner och grader. Om jemukning skall ega rum, har man svårt att bibehålla den bokstafliga tolkningen af bevilln. förordningens 59 paragraf. Man må remmittera båda förslagen och jemföra dem samt sedan mäta med probabilitetskalkylens säkra måttstock. Hr Ameen hade svart att lägga band på den känsla af tacksamhet som fattade honom då han nn hörde sitt förslag på förmiddagen, att man något vidare måtte utveckla skälen för sina blifvande vota i frågan, verkligen ha vunnit genklang, och att man till och med ansett det vara en skyldighet för en hvar att utveckla sina äsigter. — Tal. ville nu äfven antyda sin ställning till frågan. IIan skulle vilja bifalla hvilket som helst af de båda förslagen, ehuru han hade anmärkningar att göra mot båda. IIufvudsaken vore, att stadsfullmäktiges beslut i detta fall vore enstämmigt, ej beroende på större eller mindre röstpluralitet. Med hr J. J. Dickson uppskattade talaren vigten af att skilja emellan skattelindring och skattefrihet. Hr Hedlund hade ej sorbisett att hr O. Dicksons förslag äfven eger karakteren al progression i likhet med bevillningsförordn., bvilken väl ingen likväl kunde säga byggd då progressionsbasis. Hr J. J. Dicksons skäl förtjenade allvarlig eftertanke, men man borde ej i detta fall gå till ytterligheter. Ma man utan tvekan frikalla dem som ej förmå bära en viss skatt. Der indirekta beskattningen — tullen på den stora mängdens konsumtionsartiklar — träffar i alla fall tyngst de lägre klassern Tal. önskade derföre att man måtte antaga principen af homogent afdrag på det belopp som bör beskattas och att ingen rösträtt derigenom måtte gå förlorad. Hr O. Dickson medgaf att det antal, som genom hans förslag skulle befrias från stadsutskylder, vore för stort, och han erkände sig sjelf förvånad deröf ver. — Hvad anginge att en del skulle genom förslaget berösvas sin rösträtt hade tal. ej rått satt sig in i hvad som borde göras, men trodde att man om den saken kunde ingå med en anhållan till Kgl. M:t. Holle för öfrigt ej på den föreslagna afdragssumman, genom hvilken talarens förslag i första rummet skiljer sig från bevillningssorordn. Fördelen med sorslaget vore att der funnes ingen skarp öfvergång; de 1000 rdrna skulle afdragas hvarje inkomstbelopp. Hr Blomstrand framställde såsom skäl för skattelindring de förderfliga följderna af att pälägga en skatt som maste utgå, men som den skattskyldige ej förmår betala. Här i staden hade denna vada undvikits derigenom att många tusen personer som ej kunnat betala, såsom saknande tillgång, fått beloppet afskrifvet. Hr Berger ville äfven aflägga sin trosbekännelse angående beredningens förslag, hvars tre kategorier tal. ogillade. De principer bevillningsförordn. uppställt vore en otillräcklig grundval. Önskade remiss af kr O. Dicksons förslag. Hvad beträ att någon skulle beröfvas rösterätt derigenom att han ej erlide kommunalafgifter, trodde tal. att detta ej vore förhallandet. Gruuden för rösträtt är att man erlägger bevillning. Visserligen heter det, att den eger rösträtt, som är skyldig att erlägga bevillning; men om staden sedermera efterskänker skyldigheten måtte detta ej göra någon förändring i rättigheten. Om i en stad ingen taxering skulle behölvas, skulle således ingen af innevånarne ha rätt att rös Eller om en per inflyttar i en stad och blir lagligen e nare i densamma, skulle han i sa fall vara utesluten från rösträtt tills han blifvit påförd kommunalskatt. Önskade återremiss af hr O. Dicksons förslag. Hr E. G. Lindström önskade återremiss af båda förslagen, men trodde att med skattefrihet äfven följde mistandet af rösträtt. Hr James Dickson gillade hr Oscar Dicksons förslag till principen, men ansåg det skadligt om någon skattskyldig skulle kunna undandraga sig skatteskyldigheten. Ausag att 500 snarare än 1,000 rdr borde vara skattefria. Hr Philipsson sade sig med visshet kunna sörutse, att beredningens förslag skulle komma att falla, men ansåg dock, att innan man beslöt sig för att affärda detsamma borde man veta hvad man skulle ha att sätta istället. Samma anmärkningar, som gjorts mot beredningens förslag, skulle troligen i sinom tid blifva uttalade mot hr O. Dicksons förslag. Ville att stadsfullmäktiges beslut skulle bli, att till en beredning öfverlemna frågan om skattejemkningen med uppdrag åt beredningen att upprätta ett förslag, sotadt på den princip, att ett afdrag bör ske med vissa mindre belopp intill och med 1,000 rdr. Hr Bark anmärkte, att då grunden för kommunaltaxeringen beror på bevillningen och i denna, hvad talaren af egen erfarenhet visste många felaktigheter ofta förekomma, detta vid beredningen af hr O. Dicksons förslag måtte noga alses. Hr Flectuood ville att lektor Blomstrands förslag skulle jemte hr O. Dicksons remitteras till beredning. Flera instämde. Hr Francke inlemnade ett af honom uppgjordt nytt förslag till skattejemkningen, utgående från den principen, att för 1,500 rdr af inkomsten skulle erlaggas endast 14-del af det normala skattebeloppet. lika för alla. Hr Philipsson yttrade, att han för sin del ansåg, att en ny beredning af nya ledamöter boråe tillsättas för att granska de inlemnade förslagen. Detta bestreds dock af flera talare. Stadsfullmäktige beslöto derefter att till en ny beredning at 5 personer, hvilka vid nästa sammankomst skola väljas, ötverlemna hrr 0. Dicksons, Franckes, Blomstrands med fleres förslag. Till samma beredning remitterades ett af hr James Dickson afgitvet förslag: att befälet vid härv. artilleriregemente, hvilket icke kommer att åtnjuta någon lindring i bidragen till prins Oscars skola och Invalidinrättningen, på grund häraf samt tillfölje af den projekterade nya brandordningen, måtte befrias från skatt till fattigvården, tolkskolan och brandväsendet. Klockan var nu ötver 11 på attonen och stadsfullmäktige åtskildes efter att i bortåt elfva timmar ha handlagt detta i så många hänseenden för vårt samhälle vigtiga ärende. — fo me Göteborgs Sparbank hålles öppen idag för sista gången uader innev. är för uppsägningar och insättningar, de förra på förde senare på eftermiddagen. I och för räkenskapernas afslutande hålles Sparbanken derefter tillsluten intill Lördagen d. 16 nästk. 2 kön lallatianarine Ach upnlunn