slags uppsostran och samiljeförhallanden. Kortligen allt, som skapar stora statsmän. Allt detta har Sverige och i en grad, som större riken ofta icke ha. Läåtom oss så godt först som sist medgifva detta, ty det är sannt; och låtom oss vara glada öfver, att vi ha sådana män, att hålla oss till. Och tro vi på dem, så tro de äfven på oss och gifva oss vår rätt. Liksom förut skall en och annan norrman komma in i diplomatien. Räkna vi efter de norrmän, som äro anställda vid gesandtskaper och sekreterareposter, så torde vi kanske finna, att vi fått vår del, och det vi icke fått, det skola vi få, om vi gå till väga som folk. Vår trygghet är, att våra intressen sammanfalla med svenskarnes i alla större diplomatiska frågor. Och skulle det stundom uppstå någon skiljnad, så skall det alltid, ty det ha vi redan sett, finnas en stark folkopinionion inom Sverige, hvilken håller med oss, och således skall saken utjemnas. Och vi måste i denna sak alltid ha för ögonen, att Sverige-Norge är en samstat med ett och ej ett vidunder med två hufvuden. Teater. Tisdagens representation var som vanligt talrikt besökt. Vännen Grandet? är en fullkomligt fransysk produkt med sin general från Napoleon I:stes tid, sin hertiginna från Faubourg de S:t Germain och sin unga och koketta onka. Fru Zagerqvist uttörde sitt parti som hertiginnan förträffligt och med fullkomligt natursann uppfattning. Äfven hr W. Ahman, vännen Grandet, spelade sin tacksamma roll med vanlig säkerhet och jemn het. Fru Pousette, som den unga enkan, syntes oss icke för aftonen vara rätt disponerad. I allmänhet förrådde den något ojemna reciteringen af rollerna, att dessa voro på de flesta händer nyfördelade, hvarföre vi till längre fram uppskjuta en närmare granskning af utförandet. Esterpjesen En liten satunge? speltes med verkligt fransyskt lit och uppsluppenhet. M:ll Pettersson hade den ingalunda lätta titelrollen på sin lott och utförde den med en abandon, som angifver, att vi i denna skådespelerska ha för sällskapet en god soubrette. I morgon gifves Börjesons bekanta skådespel Solen sjunker! Gustaf I:stes sista dagar, hvari hufvudrollerna äro sålunda fördelade: Gustaf I spelas af hr Pousette, Erik, hr hohman, grefve Johan, hr Ahlström, drottn. Catharina, fru Pousette och prinsessan Cecilia, m:ll Torssman. Till efterpjes gifves Scribes komedi Lilla Nanette. Salut gafs på öfligt sätt härstädes i går med anledning af årsdagen af Sverige-Norges förening. — Gårdagen, d. 4 November, egde äfven i ett annat hänseende sin stora betydelse, ty det var årsdagen af invigningen utaf jernvägen mellan Stockholm och Göteborg, mellan Östersjön och Vesterhafvet — och den dagen skall ej så lätt glömmas i Göteborgs stads annaler. Engelsk-svenska banken i London. Vid afslutandet igår e. m. af teckningen här i Göteborg till aktier i den nya English Swedish Bank i London, voro c:a 3,500 aktier härstädes tecknade. Enligt igår hitkommet telegram från London uppgick teckningen der intill sistl. tisdags afton till 55,000 aktier, och efter hvad som förljudes skall i Srockholm omkr. 2,000 aktier ha blifvit tecknade. Då första utgifningen endast omfattar 20,000 st. aktier, torde subskribenterna således knappast erhålla 1, del af det anmälda aktieantalet. P. S. På anmodan meddela vi, att anmälningar från landsorten om aktiers erhållande i ofvannämnde bank kunna emottagas t. o. m. d. 7 d:s på hrr Wilh. Åöhss Å C:is kontor. Stormen å vestra kusten d. 30 Okt. Om den nämnde dag utester vestra kusten rasande stormen meddela vi här nedan några närmare upplysningar. Bland dessa finner läsaren en korrespondens från Marstrand, ur hvilken man med häpnad erfar, att dervarande fyr tillfölje af flera af glasrutornas i lanterninen krossning, slocknade kl. 3 på lördagsmorgonen, d. v. s. just vid den tid då stormens våldsamhet hade nått sin höjdpunkt. Korresp. antager att nedfallande fragmenter af fyrtornets koppartak varit vållande till glasens krossning, samt tillägger att fyren oaktadt vederbörandes osparda ansträngningar icke kunde åter lysa förrän på aftonen påföljande dagen. Vi kunna naturligtvis icke algöra om några af de i trakten af Marstrand nämnde morgon timade skeppsbrott böra tillskrifvas fyrens slocknande, men tyvärr är detta ganska sannolikt, och man må väl då fråga: hade icke möjligheten at en så hemsk tilldragelse kunnat förutses och förebyggas, eller, då den inträffade, fyrens återställande kunnat ske hastigare? Vi förmoda att förvaltningen af sjöärendena efter erhållen rapport om händelsen, låter anställa sträng undersökning om orsaken till och förloppet vid den beklagliga tilldragelsen, äfvensom att sådana anstalter vidtagas, att dols reservglas finnas genast tillgängliga vid de vigtigare fyrarne å rikets kuster, dels ock att dessa må kunna infästas i sina fönsterbågar på kortare tid än 36 timmar. Beträffande stormens härjningar skrifves från Uddevalla d. 2 dennes i Bohus Läns tid stad företedde i lördags en både bedröflig och löjlig anhlick cam docchättre endast sällan visar