—— — n utmanande karakter. Det gammalnyska o artiet, eller familjepartict inom senaten, som m ned hvarje dag säg sin makt minskas, börja-k le röra på sig. Det är bevisadt, att det till-a Camed ställde sig i förpindelse; med det re-u olutionära partiet, för att framkalla af detta roliga yuringar, hvilka skulle uppskrämmafl raren och skilja honom från de liberala samt fa kasta honom iarmarne på det despoti-i inyo Läsaren erinrar sig säkert de ska partiet. i nånga eldsvädorna i Rysslands förnämsta stä-f ler. Det är nu konstateradt, att de anlagtsir If gammalryssarne i ofvannämnda afsigt. Skiljsnessan mellan ezaren och det extremt liberalat partiet såväl inom Ryssland som Polen var nu! gifven. Skuggrädslan tog nu öfverväldet öfvere aren, hvars 8. k. mildhet ombyttes till enj! grymhet, hvilken endast kan förklaras genom len största svaghet i karakteren. Och den olyckliga utskrifningsåtgärden i Polen, hvilken närmast framkallade revolutionen derstädes, blef följden af detta förderfliga steg. Genom polackarnes djerft uttalade program, att Polen skulle återställas till sina gamla gränser eller desamma det innehade vid 1772 års delning, fick gammalryska par tiet en ny förstärkning. Det liberala partiet kastades ur brädet och lämpliga accorder anslogos på fosterlandskänslan. Czaren lät sig edas som ett viljolöst redskap. Ministern skref noter i det ultra ryska partiets anda. Lojalitetsadresser utpressades och blomstrande toaster höllos för regeringen äfven af fredspartiet quand möme, handelsklasserna, hvilka i Europas tillrättavisning sågo en garanti för reden. Europas tvekan, att med vapenmakt understödja Polen, tillskrets Rysslands visade arskhet, och de fredligaste klasser i verlden jublade. Det gammalryska partiet hade afgjordt öfverhand. Men det har oförsigtigt begagnat sin tilllälliga makt. Det har godkänt in toto det olyckliga muraviewska systemet, och då kejsaren samt dennes broder Constantin tvekade och ville uppresa sig emot de i deras namn utöfvade mordgerningarne, blefvo de helt enkelt förvisade till Krim, der de ännu uppehålla sig. Men nu framträder hela den förfärliga konseqvensen af det följda olyckliga systemet, en konseqvens som länge förutsetts af hvarje politiker och för hvilken kejsar Napoleon i en enskild brefvexling varnat Alexander. Grymheterna i Polen hafva, långt från att stilla upproret, tvärtom hållit detta vid makt. De europeiska makterna stå nu mera beslutsamma än någonsin och det kan antagas som säkert, att Polens erkännande, som snart skall ega rum, blott blir förspelet till ett allmänt krig mot Ryssland. Fredsvännerna inom detta senare land börja draga öronen åt sig, och man hör derföre personer, hvilka förut gillat regeringens handlingssätt, nu uppträda emot detta. Det gammalryska partiet, som fortfarande är vid styrelserodret, framhärdar i sin förtryckningspolitik och denna återigen inverkar förlamande på allting inom sjelfva Ryssland. Det liberala partiet börjar inse allt det selaktiga i dess taktik. Det finner nu, att den polska revolutionen icke är på långt när en sådan fiende till detsamma som just det gammalryska partiet. Det fruktar för czarens vanmakt, ty det har för framtiden i honom sin bästa stödjepunkt. Det är dessutom en naturlig fiende till det privilegierade partiet och fruktar för sin egen körhet, emedan det betarar, och på goda skäl att detta skall alliera sig med bönderna och slutligen i sjeltva Ryssland fortsätta samm: utödningssystem emot bildning och civilisatior Som det, hvilket nu florerar i Polen. bet bör a jar derföre nu högt låta höra sitt missnöje mr me renas Uu— —