Eleanors Seger. Af forf. till Lady Audleys Hemlighet.) I Juristen bet sig i underläppen och gick från sin hustru med mulet ansigte. Han lemnade Eleanor vid kaminen och gick ett par gånger fram och tillbaka i rummet under dyster tystnad. Derpå återkom han hastigt till henne med ett ansigtsuttryck af vrede och beslutsamhet, som qväfde hennes tveksamma förtroende till honom och kom henne att bli slutnare än förut. — Eleanor, det ligger något i allt detta, som särar mig i mitt innersta hjerta. Mellan oss finns en hemlighet, och den har länge funnits. Hvarför fordrade du att Maurice de Crespigny icke skulle få veta ditt eget namn? Hvarför har du visat honom uppmärksamhet alltsedan du kom hit? Och nu då du hör att han ligger för döden, hvarför vill du nu tränga in till honom? Eleanor, Eleanor, endast ett skäl kan finnas för allt detta, och det är vinningslystnad, det uslaste och eländigaste skäl i verlden. Georg Vanes dotter stirrade på sin man med dunkel förfäran, som om hon sökte, men ej kunde begripa hans ord, av fr Neon 948