gan, hvilka han påträflat i London och tänker begagna vid de sannolika diskussionerna i lagstiftande kammaren. Den från Mexico till Europa anlända deputationen hade d. 19 d:s företräde hos franske utrikesministern Drouyn de Lhuys, hos hvilken den begärde, att kejsaren skulle, om erkehertig Maximilian vägrade emottaga kronan, utnämna en fransk prins till kejserlig ståthållare i Mexico. — Samma deputation har begifvit sig till erkehertigen i Miramare. Efter erhållandet af hertigens svar skall den emottagas af kejsar Napoleon. Parisertidningen Memorial diplomatique berättar, att det engelska kabinettet inför en mexicansk statsman, som i förtroligt uppdrag från Maximilian besökt London, uttalat sig ytterst gunstigt angående erkehertigens tronkandidatur. Kabinettet endast uttryckte den önskan, att erkehertigen icke skulle af det högre presterskapet låta öfvertala sig till att åter indraga de afyttrade kyrkogodsen. ben mexicanske statsmannen har angående denna punkt afgifvit lugnande förklaringar och det engelska kabinettet har losvataerkänna Mexico, då Maximilian antagit kronan. England och Frankrike skulle derefter genast anställa diplomatiska representanter hos regeringen i Mexico och England skall äfven verksamt befrämja åstadkommandet af ott lån åt Mexico. Från New-York älr utsläppt en anka å la Barnum, hvilken går ut på, att samtliga sydamerikanska fristaterna skola med expre sidenten Juarez af Mexico ingå en kontinentalallians, för att motsätta sig europeisk invasion. Amerikanska Nordstaternas regering, tillägges det, har uppmanats sända delegerade till rådgörande derom. — Det skulle vara roligt om ryktets utbredare ville vara nog goda och törklara, huru denna plötsliga enighet uppstått hos de sinsemellan och inom sig sjelfva annars så söndrade fristaterna i Sydamerika. En Napoleon kan ej skrämmas af dylika hotelser. De från Mexico senast ingångna underrättelserna angitva, att ställningen derstädes icke synnerligt ändrat sig sedan sista berättelsen. De militäriska operationerna hade husvudsakligen till ändamål, att förfölja de i trakten af Mexico kringsvärmande banden och besätta åtskilliga militäriskt vigtiga punkter. såsom Apam, Teotihuacan och Tlalpan. D. 16 juli uppöröt öfverste IIennique med sitt marininfanteri-regemente från Puebla till Vera Cruz. Han kom dit d. 6 aug. och inskeppade sig genast till Tampico. D. 8 blef det batteri, som, försvarade inloppet till. hamnen, förstördt af skeppsartilleriets eld; d. 9 landstego trupperna -och besatte; utan att lossa ett skott, d. 11 staden. På alla punkter bättrar sig den politiska situationen och stadgar öfvertygelsen, att det nya systemet skall bibehålla sig. Åsven från kusterna lyda underrättelserna gynsamma. I Vera Cruz har Napoleonsdagen firats med stor ståt. Husen i staden voro smyckade med franska och mexicanska flaggor och på. aftonen festligt upplysta. Jernvägsarbetena gå så raskt framåt, som regutiden tillåter. Sjukligheten är i aftagando. De 8s. k. contra-guerillas ha ej haft villtälle att utöfva någon verksamhet. NewYork d. 12 sept.: Enligt berättelser från Charleston af d. 9:de fortfor nordflottan att beskjuta Fort Moultrie. Gilmore förberedde beskjutningen af staden. Nord trupperna hafva landstigit vid Fort Sumter. men hafva åter slagits tillbaka. — Genera Burnside har tagit afsked. IIela den vi Mexicanska Viken stationerade nordarmåer bryter upp från New-Orleans; den säges var: bestämd till Texas. I Frankrikes örlogshamn Brest, der syd statsångaren Florida ligger och reparerar, hu nu äfven en nordstatskorvett inlupit, för at reparera sin skadade rigg. Den kom frå Madeira, der den qvarlemnat ett annat krigs skepp, i förening med hvilket den skall gör: jagt på Florida. Denne ångare skall snar utlöpa från Brest, för att innan korvetten re parerats, angripa det andra fartyget. Telegram, HAMBURG d. 24 Sept. Preussens sva