C uälIÖOTAndC adl I110110141Cf, ILIYALII Hall JLLTTadeC. ULL han med afsky sett hvilket bedröfligt inflytande krogarne haft på eljest hederliga och förstandiga män. Tal. ville derföre, att krogarne alldeles skulle borttagas. Häremot yttrade v. ordf. att Staten eger flera millioners inkomst af bränvinsutskänkningen och ansåg han landst. icke i denna sak kunna vidtaga nägon åtgärd. Kontraktsprosten Lindskog och pastor Millberg ansågo förslaget föga praktiskt. Löjtn. Nycander ville att landst. skulle uttrycka den önskan att en inskränkning måtte ske i lanathandlares rättighet att försälja bränvin. Deruti instämde kapten v. Matörn. Hrr Koch och Landberg instämde med hr Rhodin, ville dock icke att den vinst som staten drog af bränvinsutsk. skulle uppgifvas som något bindande skäl att yrka en förändring. Sedan ordf. framställt prop. om landstinget ansåge, att ingen åtgärd vore behoslig, besvarades detta mea a. Efter det Nittonde frågan, Olof Torberntssons i Bua motion ang. särskilda kontroller å exekutiva forrättningar, blivit uppläst, började häradsskrifvaren Svedmark diskussionen med följande ord: jag kan icke annat än beklaga att en motion, sådan som den nu upplästa, blitvit väckt och icke minst att den väckts af ett ombud från min ort, ty motionen innebär enl. min åsigt ett försök att kasta skugga på ortens kronobetjening, mot hvilka försök jag velat inlägga en kraftig protest, emedan en beskyllning af detta slag vore högst oförtjent. Jag anser derjemte denna motion beröra ett ämne alldeles öfver landst:s befogenhet och yrkar af dessa skäl att den måtte af tinget afslås. I samma riktning talade hir Rhodin, Landberg, Millberg och Östlund, ehuru sistnämnde för sin del icke fann motionen innebära någon anklagelse mot kronobetjeningen; ogillade dock densamma, förmenande att den, som på något sätt ansåg någon försumlighet vara begången, kunde såväl af kronobetjeningen sjelf som af exekutionsdiarierna erbålla tillräckliga upplysningar i saken. Efter framställd proposition förkastade landstinget motionen Till utredande af Tjugonde frågan, Tobias Linds i Gerum motion ang. ändrade föreskrifter för byavägs indelning till häradsväg, nedsattes på förslag af borgm. Östlund en komit af soljande personer: Assessor Koch, s. riksdagssullm. Tobias Lind och komlandtmätaren Busck. Tjugondeförsta frågan, Löjtn. Nycanders och Chr. Larssons i Grössby motioner ang. utarbetande af förslag till folkskoleväsendets förbättrande gaf anledning till åtskilliga mörka skildringar af folkskolornas tillstånd inom länet. Lojtn. Nycander hänvisade till folkskoleinsp. berättelser, hvari man beklagligen alltför ofta påträffade uttryck sådana som: bristande skolmateriel, läraren hindrad af omsorger för sitt lefnadsuppehälle att rätt handhafva undervisningen, skolan töga besökt. Tal. visste med säkerhet, att på slera ställen enskilda personer blifvit tvungna att upprätta skolor, emedan lärarne vid folkskolorna varit odugliga owh endast blifvit bibehällna, på det de icke skulie falla fattigvården till last. Hrr Chr. Larsson i Grössby, Mellberg, Lindskog och Landberg vitsordade sanningen af denna bedröfliga skildring. Kyrkoherden Rhodin ansåg antalet af skollärare vara alldeles för litet, äfvensom att alltför stor brist rådde på rymliga skollokaler. Ordf. erinrade derom att hushållningssällsk. redan för 8 år sedan i samråd med framl. grefve Thorsten Rudenschöld gått i författning om bestämmande af vissa reglor för de församlingar som velat inga på inrättande af roteskolor. Omkr. 4,000 rdr rmt hade åtgått till att årligen bekosta en sakkunnig persons resor inom länet för att öfvervaka och kontrollera att skolorna vore i behörigt skick. Om icke allt det goda, som dermed åsyftats, vunnits, hoppades tal. dock att af solkskoleinspektörens berättelser framgått, att något lyckligt resultat dermed ernåts. Efter en längre diskussion om den ambulatoriska skolans företräde framför den fasta, hvari deltogo hir Gyllensvan. Larsson, Johannes Nilsson, borgm. Rhodin, J. F. Pettersson och Olaus Börjesson i Brehult, föreslog borgm. Östlund med stöd af 38 8. Landstingsstadgan att en komit måtte nedsättas för att redan under innevarande landsting utarbeta ett förslag till ordnande af länets folkskoleväsen. Efter framst. prop. beslöt landst. att så skulle ske och till ledamöter i denna komite utsågos hrr Nycander, Norrman, Chr. Larsson, Landberg och kyrkoherde Rhodin. Ijugondeandra frågan, grossh. Thorburns motion ang. utvidgning af länslasarettet i Uddevalla, upplästes jemte en skrifvelse från lasarettsoch kurhusdirektionen derstädes, vitsordande behofvet af en sådan utvidgning. Grosshandl. Thorburn yttrade, att behofvet af 1 eller 2 nya sjukhus vore ytterst kännbart och påyrkade en komites nedsättande, att till 1864 års landsting inkomma med förslag till upprättande af sådana i länet. Behofvet af en sådan utvidgning medgafs af flera talare inom landstinget, men sättet och platsen för sjukhusen framkallade skiljakliga meningar. Andreas Eliasson önskade inrättandet af ett i Kongelf och ett i Strömstad. Kontr:prost. Lindskog ett i Kongelf. Borgm. Rhodin ville hafva två och ett tredje på Oroust. Borgm. Östlund röstade för ett vid Hede. Efter någen diskussion hvari vidare deltogo hrr Holmertz, Koch, v. Matern, Olaus Börjesson och Thorburn, beslöts efter framställd proposition, att äfven för denna frågas utredande en komitt skulle nedsättas för att till nästa landsting inkomma med förslag i ämnet. Valet af ledamöter i densamma uppskjöts till en annan dag. lIjugondetredje frågan, Nils Hermanssons motion ang. antagandet af tvenne läkare vid länslasarettet, öfverlemnades äfven till behandling af samma komite. Tjugondefjerde frågan, Chr. Larssons i Grössby motion ang. omreglerandet af provincialläkarens distrikter, inleddes af motionären med ett längre anförande, deri han beklagade, att länet och isynnerhet Inlands fögderi vore så vanlottade i afseende på antal läkare. Hr Evers instämde med den föregående talaren, men ville att landstinget ingenting skulle bestämma i frågan, utan endast ingå till K. M:t med en underd. anhållan om ändring i detta förhållande. Detta blef efter en kort diskussion, hvari deltogo hrr Koch, Nylander och Chr. Larsson, landstingets beslut, efter proposition af ordf. sålunda formulerudt: Landstinget beslutar att ingå med en underdånig hemställan till K. M:t med anhållan om erhållandet af ännu en provincial-läkarelön, på det distrikterna må blifva på annat sätt ordnade och Inlands fögderi dervid tillgodosedt. Ijugondefemte frågan, Chr. Larssons motion ang barnmorskors anställande i hvarje socken eller pastorat, bordlades på motionärens egen begäran. Tjugondesjette frågan, L. A. Anderssons i Ingetorp motion ang. anställande af ett större antal djurläkare i länet, föranledde en kort diskussion mellan hrr Gyllensvan, Evers, v. Matern, Chr. Hansson, Rhodin och Lindskog. Efter proposition förkastade landstinget motionen, anseende denna fråga tillhöra hus