Officiös a franska tidningar meddela detta dokument, som är ett värdigt svar på tal ålo de radomontader, som hvarje dag utkolporteras från det itrigt rustande Ryssland, och ärla desto betydelsefullare, som man nu på fullt p allvar motser krigets utbrott, om ej förr åt-sd minstone till våren. Lägg härtill den storals: revy af franska pansarflottan, som skall medlo snaraste ega rum i Cherbourg, och man måste se erkänna den slutsatsens riktighet, att Frank-su rike står rustadt för och beredt att möta alla sä eventualiteter. : Parisertidningen Siecle förklarar, att d Ryssland nu visar sig mindre hugadt för ester-S gifter än någonsin, hvarföre bladet anser det 0 omöjligt, att Frankrike, England och Osterri-sti ke skola kunna fördraga sakernas nuvarande d ställning. De skola tvingas att fatta ett eller l. annat beslut och säga rent ut ja eller nej. a Om Österrike och England skulle vägra attlr sanktionera ett ultimatum till svar på de no-sg ter, i hvilka Ryssland förhånar deras sram-sh ställningar, skola de andra makterna vara re-Ig do att gå hand i hand med Frankrike för Po-i lens befriande. De till Frankrike väntade annamitiska ambassadörerna anlände d. 9 d:s till Toulon. Amerikanska sydstatsfregatten Floridahar blifvit belagd med qvarstad i Brests hamn, på begäran af Merrier, hvilken fordrar 100,000 fres skadeersättning och ränta på grund af att ett af hans fartyg blifvit af denne sydkapare uppbringadt. En ny forlustelsepark för de arbetande klasserna skall anläggas i Paris å S:t Chaumonts-höjden, i närheten af La Vilette. Parken skall omfatta 50 acres jord och de tvenne förnämsta ingångarne skola ligga åt Crimåeoch Fessart-gatorna. En ny gata skall öppnas, hvilken skall börja vid Rue Urimee, skära Rue villette och förena sig med Rue Fessart. Den skall ligga 180 fot öfver Parisnivå och beherrska en förträfflig utsigt. Denna gata skall bli 1,000 alnar lång och 36 alnar bred. Polens ordinarie ståthållare, storfurst Konstantin, lemnade d. 6 d:s Warschau. Hans sista ord dervid voro: Czaren vill Polens väl och beklagar de åtgärder general Muraview vidtagit, men han erkänner deras nödvändighet. — De klinga som en dyster klockringning, dessa olycksbådande ord; ty hvad czaren fann i Lithauen nödvändigt, skall han måhända äfven nödgastillgripa i sjelfva Polen. Storfursten och storfurstinnan anlände will Berlin d. 8:de d:s, der de togo in i ryska ambassadhotellet. D. 10:de anlände det höga paret till Wien, der det mottogs vid jernvägsstationen af kejsar Frans Josef sjelf. Ang. Lelevel vill det nu synas som att denne polske härförare d. 3 d:s vunnit en afgjord seger öfver ryssarne och sedan marscherat mot Turobin till, hvarunder han åter sammanstötte med ryssarne och blifvit alldeles i grund slagen, sjelf lemnad död på slagfältet genomborrad af tvenne kulor. Befälet öfver hans splittrade kår har nu i stället öfvertagits af Grekowicz. Det är sannolikt att Lelevel råkat in mellan tvenne ryska kårer, en taktik som är ganska vanlig hos ryssarne och om hvilken Times korrespondent säger: Om det polska detachement, som från Galizien rycker in öfver gränsen, är starkt, faller vanligen ryssarnes första bevakningslinie tillbaka och upptager först striden, då den andra linien är tillräckligt nära, för att kunna lemna bistånd. Om polackarnes anfall är starkt och plötsligt, sändes bud till den andra linien, som då rycker framåt, åkande i böndernas alltid i beredskap stående kärror. När polackarnes anfallsstyrka är känd för att vara svag, tillåtes den ibland passera första linien. Dess öde är då förfärligt. Den inneslutes mellan de båda linierna, och på detta sätt hafva flera små och tappra kompanier huggits i stycken. I det inre af konungariket Polen, säger korrespond. vidare, äro polackarne i bättre ställning. De stå till stor styrka i flera distrikter, och om de galiziska expeditionerna ej uträtta något annat godt, hälla de åtminstone qvar vid gränsen ett stort antal trupper, hvarigenom de inne i landet bildade bandens operationer underlättas. Nationalregeringen i Warschau har förbjudit redaktörerna, korrespondenterna, tryckaren och öfriga medarbetande i den officiela tidningen Dziennick att vidare arbeta för denna tiduing, alltifrån d. 1 nästinstundande oktober. Polska patrioterna hafva besvarat ryska patrioternas till de polska brödernar adresserade proklamation. Polackarne vägra deri bestämdt hvarje brödraskap och allians med Ryssland som i sin nuvarande gestalt blott är personifikationen af inkräktning, barbari och brott: det är, så att säga frihetens antipod och en skamfläck tör detta civiliserade Luropa, hvarest iden om den personliga frihe— — I cc — —