mare, hnvars 00SUUlf, I Stallet 101 av A Ach långsalmma och besvärliga diplomatiska vägen, erhåller en direkt sanktion genom en personlig sammankomst af Tysklands furstar. På detta sätt skulle den tyska förbundsdagen bestå af tre fraktioner: direktoriet med förbundsrådet, furstekongressen och förbundsdeputerade-kammaren. Direktoriet är sammansatt af Österrike med 1 röst, Preussen med 1 d:o; Bayern 1; Sachsen, Wirtemberg och Hannover 1, i det de antingen årligen omvexla i direktoriet eller efter inbördes öfverenskommelse; Baden, Hessen-Darmstadt, Kurhessen, Holstein och Lauenburg, Braunschweig, båda Mecklenburgarne och au I röst; samtli andra furstendömen och fristäder 1 röst. — Ordförandeskapet i direktorium och i förbundsrådet tillkommer Osterrike. I divektorium skola alla frågor a feöras med enkel pluralitet. likaså i förbundsrådet; det rskildt om de fall då 23 pluralitet erfordras. I händelse röster inom direktoriet väga lika, erhåller den sidan majona itet, hvars resp. stater ha största solknumerären. I förbundsrådet äro direktorialhofven representerade af dessas ledamöter i direktorium, eller af dertill särskildt utsedde, om sådant ön För det speciela utarbetandet af en fråga äro kilda kommissioner bestämda, hvilka såsom biträdande auktoriteter stå vid direktoriets sida, neml. mi kommissionen, en kommission för inre och justitieärender, en finanskommission samt en kommission för handelsoch tullärender. Man kan i dem se ett slags qvasi förbundsministerier. Direktorium utöfvar den verkställande makten alldeles sjelfständigt och är i detta afseende icke inskränkt af förbundsrådet, men deremot i de angelägenheter, som gälla förbundslagstiftningen, har direktoriet rätt att företräda samtliga regeringar endast i så fall att bundsrådet gillat det. I utrikesförhållandena biträdes direktoriet af förbundets solkrepresentation i dess egenskap af gemensam makt. För afslutande af internationela föredrag är en ratifikation af fursteförsamlingen nödvändig och, såvidt de röra förbundslagstiftningen, äfven af deputerade kammaren. Den enl. hittills gällande krigsförfattning förbundet tillkommande befogenhet öfverflyttas på direktoriet, som eger beslutanderätt rörande förbundshärens mobilisering, excqverar förbundsförfattningarne, utnämner förbundssältherrar, bildar högavarteren samt inrättar en förbundskrigskassa. Förbundshären bär under den tid den är i förbundets tjenst äfven dess fälttecken. Fredsunderhandlingarne ledas af direktoriet genom dess fullmäktige. Till antagande och bekrästande af fredsfördraget erfordras dock ett förbundsråds beslut. För afgörandet af alla frågor om krig eller fred fordras 73 pluralitet. Omsorgen om upprätthållandet af ordning och lugn i Tyskland hvilar på direktoriet, så långt sådana frågor i kraft af försattn. kunna betraktas som förbundets sak. I händelse af inre oroligheter eger pacisikationen rum efter bestämmelserna i wienerfördragets slutakts 25:te och 28:de art. ang. förbundsangelägenheterna. I afseende å förbundslagstiftningen tillkommer direktoriet initiativet på grund af förbundsrädets beslut, för hvars fattande dock fordras enstämmighet inom förbundsrådet, då det blir fråga om att införa förändringar i förbundskonstitutionen eller organiska institutioner, hvilka hittills varit förbehållna de olika staternas särskilda lagstiftning. Förbundsrådet skall i detta hänseende förbereda de behöfliga framställninarne för deputerade kammaren. Förvaltningen af förbundsfinanserna hör naturligtvis till den exekutiva maktens befogenhet, men vid upprättandet af förbundsbudgeten, som skall föreläggas förbundsdeputeradekammaren, kommer dock förbundsrådets medverkan att ega rum. Blir deputerade kammaren eller centralparlamentet icke ense om fastställandet af budgeten, har budgeten från föregående perioder gällande kraft. Förbundsdeputeradekammarens sammankallande, öppnande, prorogerande och tillslutande vid förekommande fall beror naturligtvis af direktoritet. af hvilket äfven de kommissarier utnämnas, hvilka inför deputerade kammaren skola representera förbundstyrelsen. Deputerade kammaren utgöres af 302 deputerade, hvilka af de skilda staternas deputerade utväljas inom dem sjelfva. På tvåkammarsystemet är vid des al afseende sastadt sålunda, att de andra kamrarne välja a och de första kamrarne deremot 123 af de förbundsdeputerade, som skola utses. Antalet af de förbundsdeputerade, som tillkomma hvarje stat, är uppgjordt på grund af statens maktoch befolkningsförhållande; Österrike och Preussen hafva dock hvartdera 75, Bayern sänder 27, de öfriga konungarikena hvartdera 15, Baden 12, de båda Hessen hvartdera 9, Holstein 5, Luxemburg 4, Braunschwieg 3, båda Mecklenburgarne tillsammans 6, Nassau 4, Weimar 3, Meiningen, Coburg-Gotha, Altenburg och IIamburg hrartdera 2, Oldenburg 3, de öfriga staterna hvartdera 1. Valet af de deputerade sker i hvarje stat genast efter det statens representativa församling emmantrådt samt för lika lång tid som den väljande korporationens uppdrag räcker, dock så att det förblir giltigt efter utgången af detta uppdrag eller den räljande korporationens upplösning anda tills nytt val blifvit anstäldt af den näst efter följande för amlingen. De förbundsdeputerade erhålla dagtraktamenten och respenningar af förbundskassan. Inkallandet sker hvart tredje år i maj månad till Frankfurt am Main; för utomordentliga fall kan direktoriet äfven annars inkalla kammaren. Valet af presidenter o. s. v. äfvensom fastställandet af arbetsordningen är öfverlåtet åt församlingen sjeif. Dess kompetens är tvåfaldig. Inom verkningskretsen af förbundet, såsom det för närvarande är konstitueradt genom förbundslagarne, tillkommer den neml. initiativ och beslutande medverkan i förbundslagstiftningens angelägenheter; men utöfver dessa gränser, der det således är fråga om saker, hvilka höra till kompetensen för de enskilda staternas lagstiftning. kan den i det gemensamma fäderneslandets intresse föreslå och rekommendera gemensamma åtgärder, såsom en allmän presslag, lag om borgareoch församlingsrätt o. s. v., dock skall majoriteten dervid utgö af af deputerade. Det definitiva antagandet af dessa åtgärder blir beroende af de skiljda förbundsstaternas författningsenliga bifall. Ett af hufvudföremålen för förhandlingarne är beviljandet af förbundsbudgeten. Dessutom har kammaren rätt att göra föreställningar och anföra besvär. Fursteförsamlingen sammanträder regelbundet efter slutet af hvarje deputerade kammarens session, på inbjudning af kejsaren af Österrike och konungen af Preussen. Den utgöres af de suveräna furstarne och de högsta embetsmännen i Tysklands fria der äsvensom af två befullmäktigade af de f. d. riksfurstarne, hvilka år 1806 beröfvades sin landshöghet. Suveränerna kunna låta representera sig af en af furstarne af huset såsom deras alter ego. Omröstningen sker efter den för förbundsrådet gällande omröstningsordningen. Den beslutar närmast öfver de af direktoriet den förelagda besluten af deputerade kammaren, hvilka, såvida de icke äro beroende af de skilda staternas författningsenliga bifall, erhålla sin definitiYa anbtian manam octt hifallanda haclat af farotafl