förslagen, förrän dessa erhållit mera konsistens. I allmänhet, med erkännande af det goda i förslaget, kan detta beräknas möta stor motsägelse från såväl Polen som Finland, hvilka båda länder vilja vara alldeles oarhängiga. Från Finland åtminstone skall motståndet bli stort, och det kan väl tagas för gifvet att situationen skall inträda i nya förvecklingar. Taczanowski har blifvit slagen af ryssarne, men samlar åter och organiserar sina skaror. Kardinal-vikarien i Rom tillkännagifver det vara påfvens önskan, att törböner skola hållas för det olyckliga Polen. Detta land, som alltid varit katolskt och utgjort ett bollverk mot otron, förtjenar att Allmakten anropas, för att befria det från de olyckor, af hvilka det träffats. Frankrikes regering har förklarat, att sydkapare kunna tillåtas i franska hamnar förskaffa sig allt hvad de behötva, tör att bibehållas i segelklart tillstånd, dock tå de ej förse sig med krigsförnödenheter. I Paris har utkommit en broschyr med titeln Frankrike, Mexico och Sydstaterna, hvilken framhåller det intresse Frankrike har af alb erkänna Sydstaterna och omöjligheten af den amerikanska unionens återupprättande. Broschyren framhåller, att det amerikanska kriget endast skall kunna vara al gagn för Frankrike, om äskiljsmessan mellan Norden och Södern bestämdt uttalas, ty Sydstaterna skola vara våra allierade och skola sätta oss i skydd för angrepp från Norden. Mexico skall, då det sålunda blifvit skyddadt för anfall trån Norden, uppfylla våra förhoppningar, och våra fabriker skola erhålla den bomull, som är för dem absolut nödvändig. Från regeringen i Washington har till Europa utfärdats ett långt bådskap, hvilket innehäller en i Nordens anda afkattad redogörelse för de krigiska händelserna och slutar dermed, att det bästa medlet till krigets afslutande vore, om de europeiska makterna tråntoge Sydstaterna allt öppet eller hemligt understöd och låte amerikanarne sjelfva uppgöra sin tvist. i I Egypten stiger alltjemt Nilfloden, så att man hyser de allvarligaste farhågorRegeringen handlar energiskt, för att afvärja olyckor. De furstar, som i Frankfurt undertecknat reformakten (för hvilken vi vid tillfälle skola afgifva noggrann redogörelse) äro: Kejsaren af Osterrike, konungen af Bayern, konungen af Sachsen, konungen af Hannover, kronprinsen at Wirtemberg, kurfursten af Hessen, storhertigen af Hessen Darmstadt, hertigen af Braunschweig, hertigen af Nassau, hertigen af Sachsen-Meiningen, hertigen af Sachsen-Coburg-Gotha, storhertigen af Mecklenburg Strelitz, storhertigen af Oldenburg, hertigen af Anhalt Cöthen, fursten af Schwarzburg Sondershausen, fursten af Schwarzburg Rudolstadt, fursten af Sichtenstein, fursten at Reuss, yngre linien, fursten af Reuss, äldre linien, fursten af Schaumburg Lippe samt borgmästarne af de fria städerna Lubeck, Frankfurt, Bremen och Hamburg. — De furstar, hvilkas namn saknas, äro: konungen af Preussen, konungen af Danmark, storhertigen af Baden, konungen af Holland, storhertigen at Mecklenburg Schwerin, storhertigen af Sachsen Weimar, hertigen af Sachsen Altenburg och fursten af Waldeck.