enhet, hertig Ernst af Goburg-Gotha. drottning Victorias frände, stått i spetsen. Så länge man ännu kunde hysa något hopp till den preussiska regeringen för sakens framgång, anslöt sig hertigen till denne och partiet kunde ej nog ofta framhålla det glänsande perspektivet af ett mäktigt och enigt Tyskland med ett liberalt och starkt Preussen i spetsen. Det är ov ederlägsligt, att Osterrikes under en följd al år alltmera isolerade ställning och minskade inflytande i Tyskland till stor del härflutit at N: ttionalpartiets ilriga arbete emot det, för att på samma gång kunna stärka Preussen. Men den reaktionära ström, som slitit Preussen bort, de absolutistiska iendenser. som ingått i dess regerings system, vände det liberala nationalpartiet från Preussen, och det ännu mera, då Preussen ingått sin aldrig riktigt dementerade offoch defensiva allians med det förhatade Ryssland, hvilket med hela sin tyngd trycker på land och ofta visat håg att qvälva detta isin omfamning. Preussens hegemoni måste af nationalpartiet uppgilvas — och hertig Lrnst reste i våras verkligen till Österrike, der han hade flera konferenser med kejsar Frans Josef. Den från denne senare utgångna inhjudningen till furstekongressen i Frankfurt kan anses varu resultatet al nämnda konferenser. Betecknande i detta fall är äfven, att wienerlidningarne öppet erinra om, att den dag, då den officiela österrikiska tilningen meddelade inbjndningen, var 57:de år dagen efter nedläggandet af den tyska kejsarekronan. Det är betecknande, derföre att just drömmen om ett kejsardöme Tyskland ingår uti nationalpartiets framtidsplaner. Wienertidningen Ostdeutsche Post redogör nu redan för de förhoppningar, den fäster vid ofta nämnda turstekongress. Bladet väntar ett gemensamt försvarssystem, som besparar det tyska folket ett Austerlitz och Jena; allmän intfödingsrätt och öfver hufvud gemensam rätt i alla materiela frågor; en högsta domstol; ett enartadt konsulatväsen; inledande steg till en tullenhet. Om Frankfurterkongressen lägger grunden till allt detta, säger bladet, skall Tyskland välsigna den. Att fulländandet af dessa arbeten icke kan ega rum utan tillkallandet af solkrepresentanter, följer at sig sjelft, yttrar bladet vidare, tilläggande den önskan, att denna församling, huru den än må komma att sammansättas, och hurudan dess kompeters än må bli, får ett afgörande och ej något blott rådgifvande votum. Särskilat förtjenar framhållas den betydelse för konstitutionalismens sak, som alla wienertidningarne gifva kongressen, hvaraf, man kan sluta till att Frans Josef verkligen tänker ställa sig i spetsen för en liberal eller åtminstone quasi-liberal rörelse. Kejsaren af Österrike skall på sin resa till kongressen åtsoljas af statsministern Schmerling, men det är ännu icke bekant, huruvida ej grefve Rechberg, utrikesministern, äfvenledes kommer att följa med. Kongressen skall öppnas d. 16 d:s antingen i det gamla rådhuset eller i förbundspalatset i Frankfurt. Sammankomsten skall på visst sätt bli offentlig, ty på kejsarens befallning skola, så långt platsen medgitver, tillträde lemnas för åhöra1e, och isynnerhet för tidningsreferenter (hvilken tidstörändring! — en kejsare at Osterrike omhuldar de offentliga organerna och preussiska regeringen skall säkerligen konfiskera de preussiska tidningar, som våga reproducera de af kejsaren anbefallda referaten). Konferensen skall öppnas af kejsaren med ett tal, som lemnar en framställning af planerna till förbundsreformen. Denna uppfattas i förslaget som en angelägenhet, hvilken rör hela förbundet, hela nationen, och icke från en enskild regerings ståndpunkt. Ingen stat skall vara alldeles eller till en del utesluten, och ingen stat skall vara den andra underordnad. Den österrikiska hegemonien är lika fullständigt undviken som den preussiska. Grundvalen för det hela bildar den bestående förbundsförfattningen, hvarinom de nödiga organerna skola kallas till lif, i det man å ena sidan tillägger det nödiga representativa elementet, men på den andra ätven vill en kraftig och verksam exekutiv makt. Ett hofråd inom ministeriet för det kejserliga huset har redan d. 7 d:s begifvit sig till -Frankfurt, för att göra förberedelser till kejsarens ankomst. Kejserliga kök, bordsilfver m. m. m. m. ha afsändts. En glänsande prakt skall utvecklas. II. M:t skall i Frankfurt bo i palatset Turn Taxis. De officiösa preussiska tidningarne förmå ej dölja sin harm, väl kännande att det preussiska statsskeppet råkat in i ett farligt vatten, der klippor och skär hota öfverallt, utan att Jloftsen visat sig ega fr 8 måga Att klara orunn