— Konstapeln n:o 14 Larsson egnade samma förmiddag sin uppmärksamhet åt en gammal torgkund, enkan Britta Maja Larsson från Galgkrogarne, emedan dennas lofvar omkring väflassen föreföllo mer än vanligt misstänkta. Af en bonde köpte hon 4 alnar tyg och, anseende sig ej riktigt säker, betalte hon det äfven. Slutligen ställde hon sig bredvid hemmansegaron Johan Bornhard Månssons väflass, der hon pratade och prutade, allt under det hon bredde ut den köpta väfven öfver ett på vagnen liggande stycke, som föreföll henne lämpligt. Ändtligen hade hon ullkomligt insvept detta, då hon temligen hastigt begaf sig bort, utan att egaren ens anade sin förlust. Larsson hade emellertid på afstånd följt hela proceduren och fick henne snart i sitt våld, deri hon dock ej var lätt att qvarhålla, emedan hon slet sig lös under färden till vaktkontoret och sedermera der visade sig högst oregerlig. . I går inför poliskammaren var Britta Maja, som är 59 är gammal, emellertid ganska blödig och erkände. hvilket dock var öfverflödigt, sin förseelse. Uppmanad att nu, då hon i alla fall vore fast, bekänna sina föregående torgbragder, sade hon sig ha stulit, men blott en gång, och då var det bara ett skålpund smör hon lagt sig till. Hårdare ansatt yttrade hon: Nå ja, gudbevare oss, ett liter grand snatteri, det kan väl då inte vara så farligt för fattigt solk. Huru farligt det är fick bon emellertid erfara, i det man gjorde nog bråk af hennes lilla snatteri, att ösverlemna detsammas handläggning till rådhusrätten och emellertid taga henne sjelf i förvar. siiiinnn RESA TED ESA —