rn ingbåt? Borde icke hr K., sedan han ej cunnat passera ångs. Marstrand före ankomsten till det första af de trånga passen, vid le s. k. Skalkorgarne, hellre uppgifvit försöcet till dess han kommit i rymligare sarvaten norr om Kalfsund? Att ångs. Marstrand nellan Skalkorgarne och W arholmen icke ville hålla upp under holmarne om babord, )erodde säkerligen deraf att dessa hafva utrunder, derå man förr sett en lustresare från Göteborg hänga upp sig; vid inloppet till Warholmen finnes likaledes om babord långt utskjutande grund. Att just der forcera sig förbi ett fartyg som varit före hela v ägen, måste anses som dumdristigt. Med en båt så lång som Carl XV och i följd deraf så ovillig att lyda rodret hastigt, att den, såsom syntes påföljande söndagen, ej kunde med full fart gå ut från Marstrands hamn nordvart, utan att stoppa för farvattnets krökning, — med en sådan båt bör man vara försigtig; och om man icke är det, bör man åtminstone ej söka skjuta skulden på någon annan. Ty omständigheterna må hafva varit hvilka som helst, blir felet dock alltid dens, som lörsöker tränga sig förbi i ett trångt pass, när han kan undgå faran genom att vänta till dess rymligare vatten finnes — och fara blir alltid förenad med en sådan åtgärd, emedan, om än det fartyg som söker forcera sig förbi har alla goda egenskaper och dess befhafvare är en lika käck, erfaren, beräknande och i det kritiska ögonblicket beslutsam sjöman som kapt. K. anser sig vara, så kan denne dock aldrig beräkna följderna af ett misstag från det andra fartygets sida och hvad olycka deraf kan inträffa; förhållanden som kapt. K. af erfarenhet bör veta och aldrig glömma. Således, om äfven ångf. Marstrand manövrerat som kapt. K. uppgifver (hvilket dock på det bestämdaste bestrides af dess befäl hatvare och jemväl förnekas af ombordvara de passagerare, bland hvilka tilläfventyrs äl ven må hafva befunnit sig en eller annan sjökapten eller åtminstone medlemmar af Göteborgs Sjömannasällskap) — om. säga vi, så varit, eller rättare Just derföre, borde kapt. K. ej företagit kappseglingen vid Warholmen. Hans angitvelser mot befälhafvaren på ångt. Marstrand förvärra endast hans eget försaringssätt. Fignesamt är emellertid att ett slut blifvit gjordt på denna för allmänheten förkatliga täflan, genom rederiets för ångt. Carl XV framflyttande af fartygets afgångstid om söndagsniorgnarne; och att denna åtgärd tillfredsställt de trafikerande, syntes sistl. söndag, då de konkurrerande ångbåtarne båda voro myeket starkt anlitade. Allm. vägoch vattenbyganader. Ur styrelsens för allm. väg-och vattenbyggnader asgisna berättelse rörande sortgången at de allmänna arbetena under år 1862 anföra vi följande: Göteborgs hamnoch elfarbeten. Den stora svängbron öfver hamnkanalen vid Stora Bommen, afsedd för så väl jernvägssom allmänna gatutrafiken, har blifvit fullbordad. Muddring i revieret, ämnad att utföras 16,000 kubikfamnar, är verkställd med en vida större qvantitet eller 24, 334 kubikfamnar, alltså 8,434 kubikfamnar öfver get. Ny kaj har blifvit byggd på cirka 600 fots längd och i revieret äro duc dalber utpålade m. m. Dessa nya arbeten hafva tillsammans kostat 211,254 rdr 14 öre, hvarförutom underhållsarbeten erfordrat 35,198 rdr 36 öre, aflöning till tjenstemän 9. rdr och skuldafbetalningar 21,300 rdr, så att samtlige utgifterne för Göteborgs hamnoch eltarbeten hafva under 1862 utgjort 277,177 rdr 50 öre. — Bogseringen å öfre delen af Direktionens disirikt i Göta elf eller emellan Hanklon och Ströms kanal har lemnat en behållning af 3,032 rdr 57 öre, afsedd att användas till reparation å bogse ringsfartygets maskineri m. m. horlsprängqning af Röda Berget i Göta elf, till hvilket arbetes verkställande Rikets Ständer anvisat särskildt anslag, har oafbrutet sortgått, och å den nordligaste af de båda bergknölarne, som skola under vattnet bortspräng o redan circa 50 kubikfamnar sprängde och afförde. Trolhåtte kanal. Denna kanalled med dertill hörande anlaggniugar har blifvit på ett utmärkt sätt underhållen och åtskilliga vigtiga förbättringsarbeten äro för trafikens beqvämlighet utförda, såsom muddring i Wenersborgs hamn till inloppskanalens utvidgande och fördjupning, äfvensom uttagning på bredden för utvidgande af en del utaf den sprängda kanalen vid Trollhättan. Till dessa förbättringar äro medel anvisade från kanalverkets reparationsfond. Förutom dessa, till den egentliga kanalanläggningen hörande arbeten, har bolaget sistlidet år fullbor den på dess bekostnad förut påbörjade kyrkobyg den för den nybildade Trollhätte församling. å 1862 var det sista, hvarunder hela kanalinkomsten tillfaller bolaget, cnär enligt privilegium och kontrakt Statens rätt vidtager år 1863 att erhålla allt hvad dessa inkomster öfverskjuta 150,000 rdr, så har styrelsen här ansett sig böra i underdånighet anföra, att Bolaget under hela den tid, det ensamt egt disponera kanalinkomsterne, på förtjenstfullt sätt och utar afseende på utgifter underhållit allt hvad till kanal anläggningen hörer. — 6,842 st. dels ångbåtar del: andra fartyg hafva passerat mn slem — Kanalintra derno uppgingo till 321,216 rår vid jemso relse med inkomsterna är 1055 visar sig en minsk lIning af 14,609 rdr 67 öre. Hamnarbetet vid Uddevalla. Muddringen i hamn rännan har fortgått, dervid 2,350 kubiksamnar jorc upptagits och användts till fyllning för norra hamnar mens förlängande. Ny kajmur på pålar har blifvi anlagd till 650 fots längd och 240 fot gammal ka s(ombyggd. IHamnrännan är upptagen till en botten bredd af 90 fot och 9 a 12 fots vattendjup. Äret sarbeten hafva kostat 8,071 rdr 91 öre. 171—