DtocKHOIHI. Slutligen fästade löjtnanten e. Post uppmärksamheten på det tilltälle till geognostiska iakttagelser, som lemnas af de nu pågående gräfningarne i Haga park. I farmaceutiska sektionen höllos föredrag af apotekaren Krohn från Bergen om patenterade läkemedel och af professorn N. J. Berlin, som fortsatte sin afhandling om de grunder, som böra följas vid utarbetandet af en ny sarmakop6. Till Måndagen skall apotekaren henzow trån Köpenhamn göra några farmacognostiska meddelanden. Den botaniska sektionen har i dag företagit en exkursion till Nacka. Om Måndag hålles föredrag af prof. Andersson om svårigheterna att i vissa mångsormiga växtslägten bestämma de verkliga arterna, at doktorn Varenius om svältorne i Westergötland och af prof. Oersted om förgrening genom stamspetsens delning. Inom sektionen för medicin och kirurgi höllos föredrag af d:r Marncks: med förevisning af en kystinsten, at expeditionschefen Ijerulf, om difteritiepidemien i Norge de senaste åren; af prof. Hjort, om barnmorske-undervisningen, och af d:r Holmgren, undersökning om orsaken till kolsyrans afdunstning från blodet i lungorna vid respirationen. Inom den ethnografiska sektionen fortsattes diskussionen mellan prof. Steenstrup och Worsade om betydelsen af de i hjökkenmöddini gerne funna stenredskaper m. m. Prof. Joredde hade på grund af dessa redskapers osullkomliga form antagit två perioder af stenåldern, hvaremot prof. Stcenstrup höll före att samtidigt med dessa redskaper har funnits andra af fullkomligare slag och att de första hutvudsakligen användes till sänken vid fiske. Prof. Worsaae åter invände att å dessa ställen aldrig funnits några slipade flintverk!yg. Riksantiqvarien IIildebrand lemnade upplysningar om i Sverige funna redskaper. På allmänne mötet om Måndag förekomma följande föredrag: af prof. Edlund, om isbildningen i hafvet; af direktör Sandberg, om Sindsyge og Sindsygepleie; af prof. Scharling, alkoholbasernas Dannelse og Forhold til flere af vore vigtigste Näringsstoffer og Liegemidler; och af prof. Iledenius, om sundhetsvården i dess förhållande till samhället. Deltagarnes i mötet resa till Upsala anträdes om måndag kl. 6 eftermiddagen. Tisdagen användes att bese staden och taga kännedom om universitetets samlingar och institutioner, hvarefter de resande och deras värdar kl. 1 samlas till en dejeuner i botaniska trädgården. KI. 4 sker återresan till Stockholm, hvarunder Skokloster besökes. Söndagen d. 12 Juli. I dag kl. 9 f. m. företogs den af kommitterade anordnade uttärden till Gripsholm med ångfartyget Telegrasen, som lärer vara det största som någonsin plöjt sin bana bland Mälarens grågröna böljor. Utrymmet på däck och i salongen var också tillräckligt, ehuru visst icke öfverflödigt. Värst var att få nå got i vesten i den trånga försalongen; men äfven detta gick för sig; en bekräftelse på den gamla satsen att tålamod öfvervinner allt. Farten var särdeles liflig. Ständigt vexlande, men alltid lika behagliga utsigter, glädtig musik från lusttursbåtarne, hvilka i dag af lätt förklarliga skäl vändt sin kosa åt summa håll som naturforskarne, unga skandinaver af båda könen, näsdukshviftande och hurraropande från stränder och båtar, och alltid hågkomna med en hjertlig genhelsning; muntert glam med gamla, oförmodadt återsedda bekanta, eller nya vänner — hvad under om stunderna hastigt lygtade! När fartyget lade till vid bryggan i Mariefred, mottogs man af den klockringning, som i många orter tillkännagifva gudstjenstens slut, men nu gjorde alldeles samma effekt som hade afsigten dermed varit att bringa de ankommande en vänlig fridfull helsning. Från landstigningsbryggan begaf man sig genast åstad till slottet, en liten qvarttimmas väg genom gröna ängar och svalkande lundar. Slottet är en särdeles gammaldags byggnad, med fyra runda torn af ovanliga dimensioner, i hörnen af en rymlig, något oregelbunden, af de egentliga slottsbyggnaderna innesluten inre borggård. Utanför denna bildas en annan än stör re yttre borggård af mindre ansenliga och troligen yngre ekonomibyggnader. IIlär ligga tvenne jättelika, med större omsorg än smak rikt sirade gamla metallkanoner, som, tagna från ryssarne på Ivanogorods tästningsvallar, gemenligen bära namnen ergalten och suggan efter ett par djurhufvuden som på ett icke oskickligt sätt blifvit på desamma anbragta. Efter ett noggrannt skärskådande af dessa historiska märkvärdigheter, hvilka såsom de första också blefvo föremål tör den både allmännaste och lifligaste uppmärksamhet, drog tåget, under ledning at hofmarskalken grefve Gyldenstolpe genom den inre borggården upp genom slottets talrika praktrum i trenne väningar, fyllda med en exempellöst rik samling af poträtter och andra historiska målningar, ofta äfven af ett stort värde i konstnärligt hänse