Den andra gemensamma middagen var något mindre besökt än den första, men i allt fall så glad och treflig, som en dylik måltid kan blifva utan tal och allmänna skålar Redan kl. 6 skulle också flertalet af församlingen begifva sig åstad till Ulriksdal, nemligen alla norska, danska, finska och utländska deltagare, samt 60 stycken svenskar (naturligtvis har man haft mer än ett att anmärka mot sättet att utse dessa lyckliga). Atfärden skedde i det herrligaste väder. Stockholmsomgitningarnes leende natur, med sina långsträckta vikar, färgade genom reflexer från den klara attonhimlen, de grönskande stränderna, de de mellan löfven sramskymtande berghällarne, allt detta har aldrig kunnat framstå i större glans, och man kan vara viss att denna herrlighet sällan haft mera tacksamt stämda äskädare. Jag vill ej göra något försök att fullständigt beskrifva sjelfva den kungliga festen. Säkert är att den i alla hänseenden var mer än lyckad. Kungen mottog sjelf de ankommande, på den stora trappan framtör slottet, och helsade en hvar med ett kraftigi handslag. Sedan the druckits på planen framför slottet, besåg man detsammas märkvärdigheter, under kungens ledning, och samlades så småningom ånyo framför slottet till en enkel och flärdlös, men derföre icke mindre kunglig sup. Statsrådet Malmstens skål för Hans Kongl. Maj:t dracks under verkligt jubel. Entusiasmen växte till sin höjd, då han sjelf besvarade skålen, Man hörde sägss, då kungen hade talat, att nu hade man riktigt tagit konsten från vetenskapsmännen, då de på sådant sätt öfverträffades på sitt eget område. En ny skål för II. M:t föreslogs derester al en dansk, sekreter Friis, hvilken med lif och värma, synbarligen ur hjertats innersta djup, frambar de danske bönders inderligo Take, han var sjell stolt öfver att räkna sig till deras antal. Skälarne för drottningen, prinsessan och hertigen af Östergötland föreslogos, utan vidare omständigheter, de två första at prof. Forchhammer, den sistnämnda at prof. Scharling. De niofaldiga hurraropen voro deremot så mycket lifligare. Sist uppträdde prof. Worsaae med eu kort, men särdeles nätt skål för H. M:t. våsom den förtjenstfulle restauratorn. Man har efteråt anmärkt att inga norrmän vid detta tillfälle uppträdde; men anledningen låg måhända snarare hos de i allt fall talrikare danskarne; hos hvilka man å andra sidan måste ursäkta att det endast var lilla sessan, som fick heta Åkronprinsessan at Sverige och Norge. IIemfärdenäåskedde i det herrligaste väder. Den med svenska passagerare lastade båten som dock var mera snabbgående än de öfriga, blef ånyo efter vid passagen genom Stock sund, emedan den i allra knappaste laget gick igenom broöppningen, under det de små båtarna obehindradt kilade under hvalfven. Man återkom till staden vid mörkrets inbrytande. Arbetet på sektionerna fortgår med all kraft. Tiden vill knappt räcka till; heldst på de mera populära afdelningarne förStatistikjoch Ethnologi, der man inkommit i lifliga diskussioner; något som för öfrigt i och för sig är mycket att sätta framför de rena föredragen; jag återkommer till dem sedan.