sluppne pojke, som hon skulle representera. Hennes spel var, trots den i hög grad ansträngande rollen, alltigenom så liligi och eldigt, att man understundom till och med ej kunde följa den raska och qvicka dialogen. Den framropning, som efter styckets slut kom henne till del, var högst välfortjent. Skandinaviska naturforskaremötet. At de från Danmark anmälde deltagarne i detta möte hitkommo redan natten till sistl. söndag åtskilliga vetenskapsmän, men huvudstyrkan, omkring 100 personer, ankom i går kl. 4 f. m. med ångtartyget Orion. De resande mottogos vid skeppsbron af deputerade trån härvarande läkaresällskap, hvilka inbjödo dem till en den allra tidigaste frukost, hvilken var arrangerad i ötra våningen al jer nvägsstationshuset, der bemälde personer tungerade säsom värdar. Sedan den trån restaurationen Prius Carl serverade anrättningen blifvit intagen och ett par skålar utbringade, arreste de danska gästerna samt åtskilliga naturforskare härifrån kl. 6 med snälltåget. öteborgs brandkar. I går e. m. kl. 6 företogs den första öfningen med stadens nya brandkär, hvilken för dagen omfattade det första af de sex distrikten. TIll hvarje distrikt äro beräknade omkring 250 arbetspersoner, men, såsom man kunde förmoda, intann sig allenast något öfver hältten af denna styrka. Med vida mindre personal skulle man visserligen kunnat sköta de syra sprutor (första och femte distriktens), hvilka för dagen begagnades; men detta gilver en ytterligare, krattig i impuls åt bemödandena att anbringa en fast brandkår. Då hvem som som helst har rättighet att, mot er läggande af böter, uteblilva, är det klart att organisationen är misslyckad, och det kunde tillochmed hända att ötverbesälharvaren vid en eldsvåda stode der utan annat manskap än de fast engagerade brandkarlarne. Den nyinköpta sprutattiraljen visade sig vara förträfflig, så god att inter samhälle 1 Sverige kan uppvisa dess like, och särskild uppmärksamhet ädrogo sig de mindre sprutorna (af hvilka staden eger sju stycken) förjsin lätthet att transporteras och serveras samt för den styrka, med hvilken de utslungade sina vattensträlar.