tes volentes, vid en för Skandinavien ganska kritisk tidpunkt, då dess vänner må ha ögonen väl öppna, att icke Skulds förbannelse åter träder upp i Nordanlanden och bringar olycka inom slägten. Ett svenskt dykeribolag. Några företagsamma personer i Stockholm, hvilka i dessa dagar gjort ett par lyckade försök med upptagande al sjunkna fartyg, äro i begrepp att bilda ett svenskt dykeribolag, grundadt på samma principer som det danska dykeribolaget. D.D.A. nämner att bolaget ämnar börja sin verksamhet med upptagningen af de söndersprängda delarne al det utanför Westerviks skärgård sjunkna preussiska ångfartyget Nagler samt det likaledes i närheten af Mem sjunkna ångs. Östergötland. Samma tidning tillägger: Medan vi äro på tal om dykeriföretag, torde det vara af ett visst intresse för våra läsare att erfara, att man troligen längre fram kommer utt upptaga ett invid Dalarö hamn sjunket linieskepp. Det är nemligen det derstädes d. 5 Juni 1676 om aftonen sjunkna linieskeppet Äpplet al l:a rangen. Dess bestyckning utgjorde 80 kanoner, nemligen: 18 st. 24-pundiga, 8 st. 18-pundiga, 28 st. 12pundiga, 20 st. 6-pundiga och 10 st. 3-pundiga kanoner, de festa af metall. Skeppetlängd öfver stär var 150 och bredd 377 1 fot och dess besättning utgjordes af 25 öfveroch underofficerare, 300 båtsmän och 150 soldater. Befälhafvaren var kapten Bvert IIaas och ombord befanns amiralen Boye. Historien förmäler ej om alla blefvo räddade vid olyckstillfället; men Haas lärer varit en skräddare, som troligen stått högt i gunst hos Carl den II:te, eftersom han erhöll befälet ötver nämnde linieskepp. Upptagningen af detta linieskepp jemte dess bestyckning skall dock enligt lag anmälas hos landshöfdinge-embetet. Ersättning för upptagne effekter tås vid hembjudandet till K. M:t och kronan efter (då fråga är om kanoner och dylikt) metallvärde och y8-udel deröfver. Upsala universitet. K. M:t har under d. 3 i denna månad till e. o. professor i psychiatri inom medicinska takulteten vid universitetet i Upsala, med säte och stämma inom sakulteten, utnämnt ölverläkaren vid Upsala centralhospital, med. doktorn och kir. mag. N. G. Kjellberg. Folkskolelärarembtet i Westerås. 1 Westmanlands läns tidning för d. 3 dennes skrifves: Folkskoleläraremötet här fortgår i det ögonblick tidningen lägges i pressen. Riksdagsmannen Kosenberg är från Stockholm hitkommen och med acklamation vald till mötels ordförande. Patent. Kommerskollegium har meddelat byggmästaren A. P. Andersson åtta års patent å en at honom uppfunnen och konstruorad mekanisk jernvagn, afsedd att begagnas vid landtmannabehof för att drifva tröskverk, skärverk, kantoch vedsågar m. m. Till provinsialläkare i Karlstads distrikt af Wermlands län har K. M:t d. 3 d:s utnämnt och förordnat extra provinsialläkaren i Helletors distrikt, med. doktorn och kir. mag. A. F. Ramström. Dödade rofdjur i riket. Under ären 1856—60 hafva inom hela riket blifvit dödade: 52,327 räfvar, 18,048 diverse sorters roffåglar, 12,852 sälar, 7,295 mårdar, hillrar och hermeliner, 1,472 uttrar, 1,341 örnar, 873 lodjur, 868 vargar, 618 björnar, 611 järfvar och 67 bäfrar. De härför utbetalade belöningar uppgingo till 109,694 rdr. Väderleken och arsväxten. Från Kalmar skrifves under d. 1 d:s: Ett vackert regn föll i går; om det än var otillräckligt för att återupplifva landtmannens förhoppningar, verkade det åtminstone uppfriskande i den nästan tropiska värmen. — Från Helsingborg under d. 4 d:s: Vi hade här ånyo ett starkt åskväder med hättigt slagregn vid midnattstiden mellan d 2 och 3 d:s. — Hagelskadan, som vi förut omnämnt, lär på flera ställen vara ganska stor, då ej blott vårsäden, utan äfven rågen blifvit alldeles förstörd och grödan totalt tillintetgjord. — Klötverskörden, som i allmänhet synes vara god, utom på ställen med kall eller hård lerig botten der klöfvern lidit af vårkölden, är nu mest slutad i våra trakter och till större delen i vackert väder inbergad. Höganäs glasbruk. Detnyanlagda glasbruket å Höganäs, hvarom vi förut nämnt, är nu färdigt och har redan verkställt ett par lyckade glasbränningar. Efterföljansvärdt. Då Södertelje skarpskyttar d. 28 Juni skulle utmarschera till sina vanliga öfningar på det s. k. Tältet, inkom och slöt gir till dessa ett nytt korporalskap.