slå makterna en konflikt utan samverkan. Genom sina flottor skulle England och Frankrike nålla de ryska eskadrarne i schack, genom den ria transporten af vapen och ammunition skulle Osterrike understödja upproret och genom Samogitien skulle Sverige aktivt ställa sig vid Polens sida, om det ville; i annat fall skulle nan lugnt afvakta utgången af polackarnes pemödanden. Men det är mer än tydligt, att Ryssland skulle göra motstånd mot blockaden och mot Österrikes understödjande af upproret sätta Preussen. Detta skulle bli ett krig, börjadt utan värdighet och uppriktighet, en stund fördråjdt till polackarnes skada och plötsligen beslutadt, medan hvarken England, Frankrike, Österrike eller Sverige vore beredda på följderna af sin diplomatiska brytning och inblandning. Times säger, att svårigheten för erhållande af Rysslands bifall till ordnande å konserens af polska frågan är intet i jemförelse med det motstånd Polen skall göra. Det slåss ej för att tå en konstitutionel regering under ryske kejsarens spira, det vill ha ett fullständigt, absolut oberoende. Ingen kompromiss. Intet återupprättande af 1815 års konstitution, hvilken skulle åter bli bruten. Ett försök till medling mellan Ryssland och Polen kan derföre ej erhålla något resultat. Om ock Ryssland och Polen skulle båda gå in derpå, huru länge skulle väl situationen vara? huru länge skulle Ryssland hålla de ingångna förbindel serna? huru länge skulle Polen böja sig under Romanofferna? Allt hvad som möjligen kan erhållas, är en vapenhvila, under hvilken så snart en af de stridande nedlägger vapen, den andra begagnar tillfället att anfalla. Icke desto mindre skall förkastandet af våra förslag bli en stor förvirring för oss. — Times slutar med orden: Vi klandra hvarken England eller Frankrike för att de ej vilja sänka Europa i krig för en så förlorad sak som det polska upproret, men vi hafva obestridligen rättighet att opponera oss emot förslag, hvilka, förutom det att de äro antagliga för de stridande partierna och otillräckliga för lösningen af den pågående tvisten, utsätta oss för valet mellan ett krig, som vi ej borde företaga, eller en fred, som vårt eget beteende gjort osannolik. I bDaily News åter läses följande reflexion: Man tror allmänt, att Rysslands svar skall innebära krig eller fred. Vi tro likväl icke att Petersburgerkabinettet skall absolut förkasta makternas förslag. Dess svar skall blifva försonande. Det skall ej antaga de sex punkterna, men göra dem till föremål för underhandlingar, tills vintern, åtföljd af hungersnöden, kommer och öfverrumplar polackarne. Det klokaste furst Gortschakoff kunde göra, vore att antaga de sex punkterna och pålägga polackarne ansvaret för förkastandet. Om förslagen antagas af Ryssland, är makternas bemedling paralyserad. Det är tydligt, att de sex punkterna ej äro värda mödan, att Ryssland motsätter sig dem, och att de bevisa, det Europas hjerta och vilja ej äro för polackarne. I afseende på högsta vederbörandes i Ryssland uppfattning af händelserna cirkulerar en berättelse, hvilken tillskrifves autenticitet. Engelske gesandten i Petersburg, lord Napier, har nemligen haft i uppdrag af lord Russell, att i hemlighet förskaffa sig underrättelser, mot hvem och af hvilka skäl Ryssland rustar sig och hvarifrån det skulle kunna taga medlen till sådana dyrbara företag och till ett möjligt krig. Furst Gortschakoff, som blifvit underrättad om lordens afsigter, berättade detta för kejsaren, hvilka begagnade första lägliga tillfälle, att inlåta sig i samtal härom med Napier och fråga honom: Förundrar ni er icke öfver, att man här rustar så uppenbart? — Jo, ers majestät. — Skulle ni önska veta, mot hvem det rustas och hvarifrån penningarne komma? — Jo, KE. M:t, om det läte sig göra. — Nåväl, då vill jag säga er det: Ryssland rustar mot Europa, och hvad angår de erforderliga penningarne, så har den kejserliga familjen 150 millioner rubler kontant i engelska banken; dessa skola, i händelse kriget utbryter, genast uppsägas och de första kostnaderna dermed bestridas. Det är måhända denna omständighet, som föranledt Timns oro. Ty uttagandet genast af så mycket penningar från engelska banken, skulle framkalla ej oansenligt bryderi. Men å andra sidan hafva äfven polska godsegarne ofantliga summor i samma bank — och deras uttagande skulle äfven väcka bryderi. Den polska komiten i Paris, bestående af Ladislaus Czartoryski, Wolowski, Ordega, Bonoldi, Branicki, Galezowski och Gutery, har för sin del ytterligare bestämt sin position genom följande proklamation till alla Polens vänner i Europa: a Polens öde omtvistas fortfarande på oräkneliga stridsfält, det sysselsätter regeringskonseljerna, det frammanar alltmera det energiska uttrycket af folkens sympati. Anbefallda af polska nationalregeringen, att meddela Europa dess tankar, skulle vi hos Polens vänner icke kunna för varmt yrka, att de må fördubbla sma bemodanden till förmån för den största, rättvisaste och heligaste sak. Midti nittonde seklet gifver den moskovitiska despotismen skådespelet af våldsverk, som tillochmed äro okända i de barbariska tidehvarfvens annaler. Den bedrägliga slöja, som betäckte Ryssland. har fal