(4(C(441441417-420— vJ4kSC:f!: Från Utlandet. Såsom situationen särdeles betecknande i den polska frågan framstår för dagen närmast en artikel i ÅTimes för d. 25 d:s, hvilken afsigtligen söker att i hög grad uppskrämma läsaren. Bladet fruktar, att Ryssland möjli gen kun afgifva ett vägrande svar på de framställda fordringarne, och tror att detta skall kunna framkalla ett krig, i hvilket fall bladet beklagar Englands med faror hotande diplomatiska inblandning i den polska frågan. — Det är sannerligen icke godt att utgissa, hvad den. värda verldstidningen menar med sin varnande artikel. Beklagar den, att England så oskyldigt som diplomatiskt inblandat sig i den polska frågan? Skulle möjligen tidningen heldre vilja, att lingland låtit de hårresande våldsverken i Polen gå oanmärkta förbi? Eller utgör artikeln en fingerpekning för den engelska allmänheten att göra sig beredd på alla eventualiteter, äfven krig? Som vanligt vid kritiska fall är Times sväfvande. Man kan gilva dess yttranden den tydning man vill; men i bakgrunden skymtar en stark egoism, frambragdt genom de stora intressen i England, som heldre vilja fred än krig, äfven om hela mensklighetens intresse står på spel. Men man känner Timesfrån krigen på Krim och i Italien, och denna kunskap är tillräcklig. Emellertid kan man med allt skäl hoppas, att den engelska allmänheten skall åt Englands politik gifva den riktning, som dess: heder och den allmänna moralen bjuder. Timesn, den politiska väderflöjeln, skall sedan nog anslå en annan tonart. Polska nationalregeringen har tillkännagifvit, att den af ryska sinanskomiten offentliggjorda förteckningen öfver de från hufvudkasssan till nationalkassan aflemnade prioritetsobligationer är ofullständig och falsk, emedan den innehåller sådana nummer, hvilka alldeles icke funnos bland de aflemnade. Förteckningen har endast och allenast till ändadamål, att undergräfva landets kredit; den förtjenar derföre intet förtroende och kan ej användas vid officiela eller enskilda förhandlingar. Bland de många oriktigheterna i förteckningen nämnes en obligation, som är infriad och utan gällande kraft, samt en annan, hvilken för längesedan blifvit anmäld som stulen från en annan man. Den bekante general Muraview, Lithanens guvernör, som låter piska fruntimmer, har d. 19 juni utfärdat befallning om, att en s k. militiir-civil regering skall tillsättas i guvernementerna Vilna, Kowno, Grodno, Minsk, Vitebsk och Mohilew. Alla kretsar och städer i dessa guvernementer skola oförtöfvadt förklaras i belägringstillstånd. I hvarje krets skall insättas en auktoritet, som är oinskränkt herre öfver innevånarnes frihet och egendom, och generalen ålägger dennne embetsman framför allt, att vara döf för alla böner, en egenskap som isynnerhet skall: begagnas mot alla presterliga. Presterna skola liksom alla andra dömas at krigsrätten, och för att bli indragen inför krigsrätt fordras blott, att man ådragit sig misstankar för att understödja upproret. Generalen antyder jemväl, att bönderna skola upphetsas mot sina godsegare. Muraview, som alltsedan sin ankomst till Vilna fruktar att bli förgiftad, äter ingenting annat än hönsägg. Hans logis är omgifvet med vakt. Ingen, ej ens de ryska officerarne, tillåtes inträda hos honom, utan att hafva undergått en noggrann visitation. Före preussiske konungens afresa till Carlsbad har under H. M:ts presidium hållits en konselj i Berlin, uti hvilken v. Bismarck afgilvit berättelse om, huru stor summa regeringen kan disponera i händelse af ett krig, utan att behöfva anlita lån eller vara tvungen att inkalla kamrarne. De olika beloppens sacit angifves vara 128 millioner thaler, hvartill ätven, i händelse af behof, räkning göres på bankens kontanta behållning till en summa af 87 millioner thaler. Berlins magistrat höll d. 22 ett extra möte, för att förhandla om några af stadsfullmäktige fattade beslut. Det första som förklarar afsändandet af deputationer och adresser till konungen för lagligt, antogs utan omröstning, och det andra beslutet, enligt hvilket besvär skall afgifvas till konungen öfver det förbud, som nedlagts af regeringån j Pate