dessutom några smärre aftdelningar, hvilkas anförare äro ucki. Wisniowski och Koskowski. I distriktet Plock skall Sokolnicki vara sysselsatt med organiseringen af de starkt roduc erade, men ingalunda ållintetgjorda friska rorna. hvilka förut kommenderades at Mystkowski och Fritsche. I distriktet Åugustowo. der AndruszhiewiCz för betälet ötver insurgenterna, befinna sig, jemte många smärre band, äfven Suzins, Wawras, Klaskos och Brands större. I trakten af Nalisch skola insurgen terna efter de mördande striderna vid Chocz och Rychwal hafsva vändt sig mot öster till Sieradz. Slupski, Taczanowski och Oxinski äro nu hufvudanförare derstides. I Lithanen föres ett fullständi guerillakrig, under en mängd olika befälhafvare I Samogitien skall upproret vara starkast. ÅAngåcende rörelsens iortgång i de sydliga provinserna, är ntet kändt. Märklig kan den omständigheten anses vara, att den högre polska prelaturen antager allt skarpare hållning mot ryska regeringen, mot hvilken den tilloe hmed vågar öppet uppträda. Man skulle derföre kunna tro, att hemliga krafter stå der bakom, hvilka gerna vilja hålla de religiösa stridigheterna öppna. Åtminstone tykes oss detta framgå deraf, att erkebiskopen i Warschau, Felinski, med hela det katolska ordenskapitlet protesterat emot en för upproriskhet dömd prest Nonarskis afrättning, hvars lik de med en märklig bestämdhet återfordra. Från Petersburg skrikves. att der råder en stark jäsning mov de europeiska makterna och isynnerhot mot den utländska pressens partiskhet; och man anser der en fredlig biläggning al förvecklingen omöjlig. Kejsar Alexander är alltjemt sysselsatt med inspektering af de nybildade reservsqvadronerna och bataljonerna. UIrr Mitchell i Petersburg bygga för ryska regeringens räkning ett ofantligt pansradt ängskepp, till hvilket England har levererat jernplåtar och arbetare. Dessutom äro tvenne ångtenders under arbete för ryska flottan i Svarta Iatvet och ett ångfartyg för Wolga. I Balaklawa har ett pansradt simmande batteri ÅPerwenez (Förstlingen) om 2,811 tons och 30 kanoner lupit af stapeln. Italiens gesandt i Petersburg, grefve Pepoli har talat med utrikesministern furst (iortschakoff till förmån för de italienare, som tillsäångatagits i Polen. Efter några spetsiga yttranden lofvade fursten, att han skulle behandla italienarne med mildhet. De hafva likväl ännu icke försatts i frihet. Grefve Pepoli, som f. n. befinner sig i Turin, skall ej återvända till Petersburg, förrän czaren antager de europeiska makternas beslut. Inom italienska deputerade kammaren har utrikesministern Visconti-Venosta d. 13 d:s bosvarat interpellationer af Macchi och Ricciardi. Han förklarade först, att de steg, som regeringen tänker taga till reglering al förhållandena mellan stat och kyrka. aldrig skulle röna någon inverkan al partiela inflytanden, och regeringen är, hvilken hållning romerska eurian än skall iakttaga, alltid böjd för att betrygga frihet och rätt till förmån tör kyrkan. Han tillade, att konungariket Italiens politik, hvad angär sambandet med Frankrike, icke undergått någon förändring i hänsyn till romerska frågan, och regeringen är alltjemt beredd, att lämpa sina handlingar efter noninterventionens grundprincip. Han sade derefter, att Italia icke kunnat stå som en liknöjd åskådarinna i den polska frågan. Eftersom Italien deltagit i underhandlingarne, har det älven måst iakttaga ståndpunkten för sina principer och sina nationala intressen. Denna ståndpunkt har oförändradt fasthållits i de från italienska regeringen utgångna diplomatiska aktstycken. Härpå uttalade sig ministern mot de revolutionära; sti ämplingarne och anmärkte att Italien icke bör vara någon härd för en under ordnade regeringar sortvarande revolntion. Om det genom sin goda inre organisation visar, att den italienska onheten är något, som ej kan göras om intet, så skall det påskynda lösningen af nationalitetstrå ågorna. Portugals kamrar äro upplösta. Från Preusson skrifves, att den förut omnämnda breslauerdeputationen ej blifvit af konungen emottagen — Fem af de berlinertidningar, som blifvit varnade, ha öfverklagat detta hos inrikesministern, men erhållit alslående svar. Volks-zeitung? tillkännagifver för sina läsare, att den för en tid vill afhålla sig från alla diskussioner om den inrikes politiken Flera korrespondenter berätta samstämmigt, att i Preussen snart skola uppstå massor af vidt utbredda och organiserade hemliga sillskaper. Times berlinerkorresp. säger, att i den preussiska hufvudstaden fera personer uttalat den önskan, att preussiska frågan måtte antingen genom en interpellation till engelska regeringen eller på annat sätt komma å bane inom Englands parlament, emedan man anser konung Wilhelm vara i mycket förd bakom ljuset. Genom en engelsk parlamemsdebatt p0 —