mot Maryland eller Washington, om ock endast för att afleda uppmärksamheten från Mississippi. Rörande händelserna i Qexico, dock tidigare än den i går omnämnda uppgiften, föreligga några depescher, hvilka kasta ett, om in ringa ljus, öfver gången af Pueblas belägring. Puebla d. 27 april: Fransmännen hafva inställt sina operationer emot Puebla tills förslkärkningar och större kanoner hunnit anlända, emedan de funnit det omöjligt, att med det artilleri, de nu hafva, intränga i staden. D. 30 april: Fransmännen hafva fortsatt bombardementet af Puebla och uppföra ett verk för ett nytt anfall. — D. 2 maj: Mexicansko generalen Ortegas depescher till general Comonfort säga, att fransmännen, under natten till d. 24 april, läto en mina explodera a det s. k. Stenimoberget, som var besatt al mexicanska trupper. En mängd mexicanare hegrofvos i ruinerna, men de återstående motstodo i en förtviftad kamp fransmännen hela natten. På morgonen till d. 25:te voro bada partierna förstärkta och fortsatte kampen med största beslutsamhet och vildhet; vid dess slut innehade mexicanarne sin ursprungliga position. Under striden läto fransmännen en ny mina springa i Santa Jesu, hvarest en ny strid följde, som varade i sju timmar. Mexicanarne sorblefvo äfven nu herrar öfver slagfältet och togo 130 fångar från 1:sta zouavregemenlet. Fransmännen förlorode 400 döda på fältet. läfter dessa strider hafva fransmännen fortsatt bombardementet af staden, fastän mindre kraftigt än förut. D. 1 maj lemnade presidenten Juarez hufvudstaden Mexico och begaf sig till general Comonsorts läger nära Puebla, för att pådrifva omedelbara offensiva operationer mot fransmännen. Den 9 d:s höll kejsar Frans Josef af Österrike ministerkonselj, hvarvid förhardlades om polska frågan. Bestämda uppgifter ha ännu ej ingått om hvad beslut, som dorvid fattades. I ett bref från Petersburg till W.iener Bothschafter, af d. 5 d:s, skrifves, att om de österrikiska förslagen tillställas det ryska kabinettet i form af gemensamma förslag från de trenne makterna, skall detta medgifva, att förslagen utgöra en passande grundval för försandlingar på en förestående konferens af de ätta makter, som underteckrat wienerfördra get. — Om ock uppgiften är sanningsenlig, orde läsaren dock erinra sig, att franska kabinettet gjort en vigtig ändring uti en af lunktera i Österrikes förslag, nemligen den om en afskild, oafhängig nationalrepresentation för Polen, hvaremot Österrike ville hafva den mera i egenskap af provinsialrepresentation. Ryska regeringen kungör, att kassören vid banken i Rarschau rymt och bestulit vanken på 3,500,000 rubler, af hvilka 3,200,000 rubler i obligationer, utfärdade af polska hyboteksbanken. Regeringen varnar (!) mot in köp af dessa obligationer. — Vid närmare granskning af kassan påträffades dock ett af bolska nationalregeringen utsärdadt qvitto å den saknade summan. Grefve Alexander Branicki, egare af Biaocerkiew och ofantliga egendomar i andra delar af Ukrain, har blifvit arresterad och sänd till Saratoff i ostra Ryssland. Vialocerkiew tyckes vara den stora medelpunkten för rörelsen i provinsen Kiew eller Ukrain, liksom Zaslow en egendom, tillhörig furst Esman Sanguszko, som för 30 år sedan skickades till fots till Siberion är resningens förnämsta focus i Volhynien. Times krakauer korresp. uppskattar insurgonternas antal i Volhynien, Podolien och Ukraine till 15,000 man. — Oaktadt österrikiska gränsbevakningens stränghet, lyckas dock då och då nya skaror rycka in i Polen från Galizien. — D. 18 maj uppbrände ryssarne en ofantlig skog nära Tarnogrod i södra delen af guvernementet Lublin, nära galiriska gränsen. Brapden säges af korresp. halva omfattat 1,000 engl. acres rymd. Konungen af Preussen skall vara alldeles rasande öfver kronprinsens tal i Danzig, och Bismarck fräser af harm. — Preussiska regeringen skall ha för afsigt, att unilormera alla sina embetsmän och ålägga dem alla att alltid bära uniformen. Åter ett nytt bevis på russifieringen i det goda Preussen. SPE PRAO ARNE ABENE —