Article Image
föreningar och församlingar; men Kreuzzeitung menar, att blott ett strängt och allvarligt användande af tillåtelserättelsen kunde tjena till att väsentligen förminska föreningsväsendets faror och slöa dess egg. Redaktionerna af Posener, Ostdeutschen, Brombergor, Thäringer, Elberfelder, Dusseldorfer och WestphälischenZeitung hafva anslutit sig till de protesterande berlinertidningarne, med hvilka äfven Horliner Abendzeitung förenat sig. . Bismarck skall åtfölja konungen på dennes resa till Carlsbad, men hans vistelse derstädos skall ej bli långvarigt. Huru långt skall detta gå, huru länge skall ett dylikt laglöståtillständ få fortvara? Framtiden skall visa det; men en strid har börjat, som måste föras till slut och hvilken, antingen den föres fredligt eller med våld, måste sluta med konungamaktens inskränkning, om icke med en gammal och hederlig slägts förödmjukande, säger Times. I den polska frågan är åter stiltje för afvaktan på Osterrikes svar å vestmakternas förslagsnote. Detsamma anses dock nu skola utfalla tillfredsställande. En ansedd wienertidning säger, att Englands förslag om vapenhvila mellan ryssar och polackar öfvergilvits, på Frankrikes uttryckliga begäran, emedan man i atseende härå kunde befara afgjordt motstånd af polackarne. I de analoga noterna föreslås sammanträdandet af en konferens af de åtta makter som undertecknadt 1815 års wienerfördrag. Å denna konferens skulle de förut bekanta 6 punkterna förhandlas. Uppgifterna från krigsskådeplatsen äro alldeles förvirrade. Från Krakau förklaras ryssarnes segerbulletiner lögnaktiga, från Warschau varnar man allmänheten från att tro på Krakauberättelserna. Faktum är emellertid att striden fortfar med oförminskad kraft. Journal de S:t Petersbourg meddelar en adress från universitetet i Kiew till kejsaren. Det heter deri, att en handfull polackar gjort ett resningsförsök i denna helt och hållet ryska stad och upphetsats dertill utifrån; men om främmande makter vilja bringa död och förstörelse öfver det ryska landet, skall hela nationen, Sire, samlas kring edert baner. — Vi veta förväl från Finland, hvad dylika adresser äro värda, och ingen låter sig nu bedraga af detta spegelfäkteri. Duellen mellan Sigismund Wielopolski och grefve Brannicki, som upptog handsken för pring Napoleon, har nu egt rum i Spaa. Hvardera utaf dem sköt två gånger, men utan att träffa, hvarefter sekundanterna förklarade äran upprättad. Wiolopolski har rest tillbaka till Warschau. Economist anmärker i sin börsöfversigt för sitstl. vecka, att under motsvarande vecka 1853, således för jemt 10 år sedan, allmänna uppmärksamheten nästan uteslutande sysselsatte sig med att följa sakernas gång i Östern. Ryska flottan berättades då hafva lemnat Sebastopol, samt engelska och franska flottorna att ha inlupit i Dardanellerna. Krig mellan de allierade och Ryssland väntades allmänt. Rörelsen i Paris med anledning af utgång af valen säges hafva något gifvit med sig, ehuru dock allmänheten är mycket belåten med utgången. Den utländska pressens omdömen öfver valens utgång hafva i Paris gjort ett djupt intryck. Kejsaren säges hafva uppdragit åt några personer, att dagligen lemna honom redogörelse för meningsyttringarne af Europas förnämsta tidningsorganer. Konungen af Italien uttalar sig i sina enskilda samtal med de mest sangviniska förhoppningar om framtiden. Nyligen hade en milanesisk grefve audiens hos H. M:t, och samtalet vände sig snart kring konungens älsklingstema, operan och balletten. Grefven nämnde för konungen om flera nya lysande acqvisitioner, som Scalateatern gjort för nästa karnevalssaison, och uttalade den förhoppning, att H. M:t ville, vid nästa karnaval roa sig tappert i Milano. Konungen svarade honom härpå med den bredaste piemontesiska dialekt: Nästa år blir det icke i Milano, nästa karneval skola vi äta frittolen (en italiensk karnevalskaka) i Rom. Då grefven, som blef helt bestört öfver konungens rättframma uttalande, tillät sig den frågan, om han fick moddela dessa yttranden åt andra, svarade konungen leende: Öfversätt ni dem mans på toskanska och berätta dem för alla menniskor; man vet ju dessutom mycket väl, hvad jag tänker. Inom Englands underhus har en irländsk deputerad väckt motion om att Irland äfven måtte erhålla tillåtelse att bilda trivilliga

11 juni 1863, sida 3

Thumbnail