stöd, skulle ej då mötet böra uppmana någon eller några dertill skicklige att åtaga sig utgifvandet af en sådan? 54. Borde det icke vara i lag stadgadt, att läraremöten skola hållas hvart tredje år, och borde icke hvarje högre elementarläroverk jemte derunder hörande lägre åläggas att till hvarje sådant möte sända en delegerad, hvilkens resa bekostades antingen af staten eller af läroverkets egen kassa? Vore det skäl, att några andra än de sålunda delegerade finge deltaga i mötenas beslut: b. 55. Bör Lindblomska tförklaringen öfver Luthers lilla kateches bibehällas såsom lärobok vid elementarläroverken? Bör öfverhufvud en energisk protest inläggas mot dess utanläsning? — Huru löses lämpligast den svårighet, som ligger deruti, att inom högre elementarläroverkets öfversta klasser antalet af föreskrifna ämnen för christendomsundervisningen öfverstiger antalet af veckans åt dessa ämnen anslagna undervisningstimmar ? 56. Huru bör undervisningen i modersmålet rättast handhafvas? Bör den begynna förr än i 3:dje klass? Bör ej den Svedbomska (Beckerska) s. k. satslärometoden öfvergitvas och i stället sormlära samt orthografi blifva de första föremålen för inlärandet? Finnas för öfrigt tjenliga lärooch läseböcker: Kan Svedboms Satslära anses utgöra eller ersätta en verklig lärobok i Svensk syntax? Ar 4:de upplagan af Läsebok för Sveriges Ungdom en förbättring eller snarare en försämring at Svedboms Läsebok? Bör i 5:te klass en litteraturhistorisk lärokurs inträda? ÅÄndtligen: då åtskilligt i vårt modersmåls stafning och ordböjningar m. m. synes böra förenklas och rättas, hvad kunna lärarne vid Sveriges elementarläroverk göra till förberedande af ifrågavarande förbättringar? 57. Borde man ej vid undervisningen i de särskilda språken, mera än som hittills skett, eftersträfva en gemensam terminologi och gemensamma definitioner af de allmänna grammatiska begreppen? 58. Huru långt bör bruket af chrestomathier sträcka sig? 59. Har för undervisningen i moderna språk Ollendorffska methoden oftare blifvit an vänd vid rikets läroverk, och med hvad framgång? IIvilkendera af de bägge methoderna, den gamla grammatikaliska eller den nyare praktiska, må anses äga företräde? 60. Huru skola roalisterna, då enligt läroverksstadgan Tyska språkets läsning afslutas i 6:te klassen, komma i tillfälle att underhålla sina insigter i detta läroämne, så att de vid afgången från läroverket må kunna, enligt afgångsstadgans föreskrift, aflägga godkändt skrifprof i nämnda språk? 61. Hafva historien och geografien blifvit medelst nu föreskrifna läsordning tillräckligt tillgodosedda inom elementarläroverkets mellersta klasser? 62. I hvilken ordning böra de för elementarundervisningen föreskrifna lärostyckena i mathematik lämpligast förekomma? Ar ej den för 2:dra klass fastställda kursen i arithmetik för vidlyftig? Är det pedagogiskt riktigt, att en strängt vetenskaplig kurs i geometri till ej så ringa omfång föreskritves skola inträda redan i 3:dje klass? Bör ej Euklides proportionslära utbytas mot en rent algebraisk behandling af samma lära? Borde ej läran om logarithmer och logarithm-tabellernas användning ingå redan i 5:te klassens kurs? Ar det mathematiska kunskapsmåttet hos realliniens 3 öfversta klasser i allmänhet tillräckligt, för att derpå basera ett grundligare studium at fysik? 63. Huru bör vid rikets fullständiga läroverk undervisningen i botanik och zoologi lämpligast ordnas? Månne enligt den äldre methoden, som företrädesvis utgår ifrån terminologien, eller enligt den nyare, som börjar med uppfattning af enskilda former eller hulfvudtyper? Bör denna undervisning först inträda i skolans 2:dra eller 3:dje klass, och afslutas i den 6:te? Hvilka äro de lämpligaste undervisningsmedlen deruti?