—— w—————— — — — väg, emedan halftimman rodan mäste ha förflutit då de hunno ut, hade de föreställt sig att jag redan var på min väg till England. Detta var en förfärande öfvertygelse, men jag förtviflade dock icke helt och hållet. Jag var säker om att man skulle bli orolig innan jag haft tid att dö af hunger i min graf. Men att tillbringa fyra eller fem dagar under jorden utan föda eller vatren, i ett mörker så djupt att ensamt det kunde göra en vansinnig! ... (Forts.)