alla tre afdelningarne förenade i Tyscowce och räknade tillsammans mer än 1,100 man (Zapalowicz med 400, Czerwinski med 600, af hvilka dock endast 300 voro beväpnade, samt Wisniowski blott med 120, men vil beväpnade män). D. 18 kom det blott till en obetydlig fäktning med den ryska 1,000 man starka förtruppen under de tre insurgentskarornas återtåg in i Turkowces skogar; polackarnes förlust i denna kamp uppgick till 4 döda och 7 sårade, de förlorade äfven någon tross. Men under natten lemnade Wisniowski med sitt folk hufvudkåren och begaf sig mot Volhynien; hufvudstyrkan tog vägen ini skogarne vid Molorow och Tuczepy, men der aflägsnade Czervinski sig åter för långt från Zapalowicz. Denne måste derföre utstå hela anfallet af en rysk mer än 5,000 man stark kolonn. Kl. 6 på aftonen upphörde kanonelden och ryssarne sökte kringgå högra flygeln af LapalowiczZs kår samt afskära densamma från Czerwinskis kår. Tillsölje deraf begaf sig största delen af skyttarne, utan att först afvakta ordre, till det hotade stället, men aflägsnade sig för längt från venstra flygeln och vände ej tillbaka oaktadt den gifna reträttsignalen. Hela kåren gonombröts nu på tvenne ställen och de enskilda delarne drogo sig mot galiziska gränsen, hvilken de ock till största delen öfverskredo; först Zapalowicz med de sårade och mycket bagage, derefter kavalleriet. Alla 3 anförarne skola af den revolutionära komitåen ställas-inför krigsrätt. Ryssarne hafva i Volhynien och Podolien endast 30,000 man, hvilka till största delen äro koncentrerade vid gränsen och vid Rune