seende och en appel till den mestadels J1Å 19 ningen att beväpna sig mot insurgenterna ej gaf något resultat. Berditschew är såsom en punkt, der vägarne i det inre korsa sig, och isynnerhet för förbindelsen med Ukraine af vigt. I Podolien stå vid gränsen få eller inga insurgenter, emedan den starka fästningen och guvernementshufvudstaden Kamenez Podolski, stående genom en chausscc i förbindelse med fästningen Chotim på andra sidan Dniestern och beherrskande hela vägnätet i trakten, skulle stå alltför mycket i vägen för en resning. Den omständigheten bör äfven tagas i betraktande, att upproret förflyttat sig hit från Ukraine. Först ha vi insurgenter i trehörningen Chmielnik. Letyczew, Lityn, mellan floderna Boh och Row. Trs ten är här skogig, förbindelsen med Imbar i Volhynien kan lätt upprätthållas. Vid Chmielnik kom det redan d. 13 till en kamp. Öster om Boh (eller Bug) står en asdelning vid Winniza, som är afsedd att bibehålla förbindelsen med Ukraine. Sydost om Bng, likaledes nära Ukraine, skola distrikterna Brazlaw, Gajein och Olgopol vara i fullt uppror, utan att vi likväl ännu erfarit något närmare derom. Afven här äro stora skogar, och terrängen är genomskuren af flera floder Ännu längre mot sydost skall hela Ukraine, med undantag af de vid Dniepern liggande distrikten Czehryn och Czerhask, der det polska elementet är blott svagt representeradt, befinna sig i fullt uppror. Positionerna Shwira och Machnowska begagnas att underhålla förbindelsen med Volhynien, isynnerhet med Berditschew, som ligger nära det senare stället. Längre mot öster stå insurgenterna i Bjelja-Zerkow och Taraszezabåda små städer vid floden Ros. Vid Bjelja-Zerkow har redan en fäktning egt rum. Vidare skola talrika, för det mesta beridna insurgenter visa sig i trakten af Kiew. Med afseende på det sätt, hvarå kriget tros skola komma att föras, framhålles, att insurgenterna i dessa trakter ega isynnerhet mycket kavalleri, för hvilket särskildt östra Volhynien, delvis äfven Podolien samt hela Ukraine erbjuda en den gynsammaste terräng. Denna är dock mindre lämplig för ett guerillakrig såsom det i Polen. Insurgenterna hafva derföre ock här genast börjat kriget i större skula, i det de genast besatte alla vigtigare och derjemte på militär mer eller mindre blottade städerna, isynnerhet korsvägsoch flodöfvergångspunkterna och på fria fältet hufvudsakligen opererade med kavalleri, sedan de försäkrat sig om vapenplatser och fasta stödjepunkter. De i dessa gammal-polska (reussiska) provinser mycket svaga ryska trupperna tvingas naturligen derigenom äfven att koncentrera sig på vissa starka punkter, och på detta sätt erhålla de upproriska tid att organisera och bearbeta landtfolket; det arbetas äfven på — och säges tillochmed redan ha lyckats — att uppvigla Lilla Ryssland på andra sidan Dniepern och om möjligt äfven vinna donska kosackerna, hvilka ju äfven en gång voro oberoende. Det hemliga ryska sällskapet Zemlja da Wolja, som nu förenat de olika bemliga ryska sällskaperna till en hel organi sation, skall säkerligen äfven göra sitt. Hvad nu angår detta plötsliga uppträdande af talrika, väl beväpnade och till det mesta beridna skaror, så erinrar detsamma starkt om det gamla polska pospolite ruszenie (allmänt adligt uppbåd), och skulle den från flera båll ingångna underrättelsen bekräfta sig, att Ryssland redan tänker draga hit asiatiska barbarhorder (närmast Baschkirer), så skulle dessa striders likhet med de gamla berömda polska riddarnes mot tartaroch mongolhorderna i medeltiden vara verkligen frappant; äfven den omständigheten torde nu åter såsom då framträda, att framgången väsentligen beror af de krigiska, men alltid otillförlitliga donska kosackernas hållning. Man kan vid denna skildring verkligen häpna öfver de upproriska ledarnes kraft och energi att förflytta resningen på detta sätt in i sjelfva hjertat af Ryssland; man måste ätven medgifva inom sig, att denna koloss är mycket försvagad. Nationalregeringen i Warschau har afböjt Garibaldis anbud att komma till Polen och strida för dess sak. Vägringens orsak är, att polackarne ej vilja bryta med Österrike. Frankowski, den forne chefen för nationalkomitåen, har lyckats att, klädd som soldat, rymma från citadellet i Warschau. Taczanowski, som af ryssarne uppgifvits blifvit dödad vid stormningen af Ignaczew (i provinsen Kalisch), befinner sig ännu i fält och i spetsen för ett betydligt antal insurgenter. — Jezioranski är hos Czerwinski, i hvars leder han tillsvidare strider. Ett exempel på den polska vidskepelsen omtalas. En del af den upphetsade befolkningen i Warschau inbillade sig nyligen ha sett ett eldkors i luften, och nyheten derom samlade en stor menniskomassa till stället. Poliskommissarien i trakten rapporterade, att nämnda kors synts valldeles ofvanom ett påronträd midtemot huset n:o 2,187. Rysaarne läto hugga ned trädet och man hörde ej mera omtalas korset. : Times Krakankorrespondent omtalar, att dit anlända polackar från Breslau, Posen och konungariket berätta rykten om en tilltänkt occupation af Polen genom preussiska och österrikiska trupper. Ryssarne skulle draga sig in i fästningarne och de större städerna, men preussarne och österrikarne hålla landet besatt, samt uppfordra insurgenterna alt nedlägga vapnen. Occupationen skulle fortfara, tills en europeisk kongress bestämt om Polens blifvande regering. — Korrespondenten säger att man börjar skänka dessa rykten tilltro och tillochmed talar om Polens -yacisiaoringmedelst en ny delning. Genom denna 8:de delning af Polen skulle provinserna mellan det nu 8. k. preussiska Polen och Weichseln tillfalla Preussen; det österrikiska Polens gräns skulle framskjutas något emot norr samt upptaga hela forna palatinatet Krakau, medan en del af östra Galizien skulle införlifvas med ryska riket. Ryssland skulle i det hela anse sig vinna derpå. — Denna lösning är förfärlig; men kan någon lösning tänkas, som är trolig eller ens möjlig? Polen saknar allt, 2 7 7 2 je D NV8idee — 2 a : — — 2 2 2— 2 — 0 — — — — Mm 2 Ö — AA BR — . tE VM MN — —