Insändt. Skall urin afledas från latrinerna till hamnkanalerna, eller skall den uppsamlas i brunnar och tillvaratagas för att komma landtbruket tillgodo? Uti Handelsoch Sjöfarts-Tidningens N:o 93 för den 24 April, är under rubriken Ekonomiskt införd en artikel, som bland annat skulle visa, att den ändamålsenligaste latrinmetod, isynnerhet för Göteborg, vore en sådan användning af tunnsystemet, att under hvarje afträde placeras ett vattentät plan för att uppfånga urin hvilken sedan, genom täta rör ledes till en underjordisk trumma och derifrån slutligen i kanalen. För att bevisa, att ett sådant latrinsystem är omöjligt i Göteborg, ensamt tillfölje af dermed förenade dryga kostnader, och att dess genomförande skulle medföra en stor årlig förlust, så länge det bibehålles, samt att slutligen derigenom ingenting vore i sanitärt hänseende vunnet, anhåller undertecknad få anföra följande: Ett sådant plan, ihopnotadt af 2 tums plank (tunnare skulle icke hålla) och af t. ex. 8 fots längd och 3 fots bredd med en upphöjd ram rundtomkring, skulle ensamt kosta aldraminst 30 rdr och hölle det oaktadt icke längre än högst ett år; ett tegelrör derifrån till afloppstrumman, i fall sådan finnes, af t. ex. 20 fots längd kostar a 1 rdr pr foten 20 rdr. Finnes ingen afloppstrumma, utan måste en sådan upptagas, och skulle detta ske på ett ställe, som ligger t. ex. 500 fot från kanalen, så blefve väl kostnaden i betydlig mån beroende af bottnens beskaffenhet, men kunde dock aldrig antages blifva mindre än 1: 50 pr fot, således 750 rdr; en latrin efter detta förslag skulle således på de ställen der det är utförbart, komma att uppgå till 800 rdr. Detta vore väl en småsak för en rik husägare att bekosta, men vore dock oklokt då man kan uppnå ändamålet bättre för billigare pris. Dessutom äro icke alla husägare rika, och de mindre förmögna skulle hafva svårt att bestrida en sådan kostnad, isynnerhet de som bo aflägset från kanalerna, enär kostnaden för dessa naturligtvis blefve ännu större. Om den som förordat systemet finge alla husen på Lilla berget, Qvarnberget och Otterhälleberget till skänks med det vilkor, att han från hvart och ett skulle leda en underjordisk afloppstrumma till närmaste kanal, så är det sannolikt att han, äfven med uppoffrande af samtlige husens värde, icke skulle kunna fullgöra prestanda. Men förutsatt att systemet voro utförbart, skulle det dock medföra en stor förlust, alldenstund urinen, som är ett värdefullt och kraftigt gödningsämne, derigenom ginge förlorad. Då urin uppsamlas på en vattentät botten, utbreder den sig, tillfölje af dess ringa kohesionskraft, på en proportionsvis ganska stor yta; derigenom befordras dess förvandlande till gas så kraftigt, att under varma sommardagar gårdarne säkerligen skulle blifva alldeles inficierade af de stinkande amoniaks-ångorna, och om icke platformen göres af glas, så skall den inom kort tid vara så impregnerad af urin, att den ensam skulle sprida samma lukt i gårdarne som man sökt att blifva qvitt. Man erinre sig huru kurarne som äro uppställde vid hamnarne lukta illa om sommaren. Sannolikt skulle latrinerna efter ett sådant arrangement komma att förpesta luften ännu värre än hvad nu är förhållandet. Antager man att den Ålutande bottnen eller planet jemte rören så väl uppfyllde sitt ändamål att all, eller åtminstone största delen, af urin, samt annan flytande orenlighet blefve afledd till hamnkanalerna, så skulle dessa snart blifva hvad kloakerna i närvarande stund äro, neml. stinkande gödselpölar, så mycket ohelsosammare än dessa, som de äro svårare att upprensa; och det är säkert att lukten frin kanalerna skulle skada lika mycket som den från gårdarne samt t. ex. göra det omöjligt för skeppare att förtöja sina skutor i kanalerna. Kanalvattnet skulle blifva alldeles odugligt till sköljning af gårdar och rännstenar, så att man för detta ändamål skulle bli nödgad att hämta vatten från elfven. Det kunde man kalla att gå öfver ån efter vatten! — När main säledes med stora kostnader infört ett tunnsystem med lutande plan, hade man derigenom vunnit — ingenting, men väl förlorat: 1:mo de utlagda penningarne, 2:do värdet af urinen och 3:o den fördel man nu eger, att kunna använda hamnvattnet till sköljning o. s. v. L... 9.