Article Image
IIMINUI ASS knk 7—4. (Efter Times). De händelser, som nu omförmälas från Mississippi, äro tillräckligt vigtiga, att kunna lemna en närmare utredning af nordtruppernas tillvägagående, än de hitkomna depescherna förmå. Krigets intresse har nu plötsligt blifvit koncentreradt på böljorna till den mäktiga floden mellan Vicksburg i norr och Port Hudson i söder. Den stora expeditionen till Charleston har totalt misslyckats, och äfven om den skulle rönt framgång, skulle den dock utöfvat ringa verkan på krigets gång. Expeditionen emot Vicksburg, planerad på samma gång, var äfven olycklig, och de federativa blefvo sålunda slagna i de tvenne stora företag, åt hvilka de på sådant slösande sätt egnat sina krafter och penningar. Helt nyligen har likväl en oväntad framgång belönat deras ihärdighet, och det är ej omöjligt, att operationerna på Mississippi ännu kunna gifva någon triumf åt nordtruppernas vapen. För bedömande af händelserna är det blott nödvändigt, att läsaren erinrar sig det lands geografi, genom hvilket Mississippi banar sig väg till hafvet. Då vi gå uppför strömmen från dess mynning, komma vi först till New-Orleans och derefter till den befästade hamnen Båton Rouge. Dessa platser befinna sig i nordtruppernas händer och äro besatta af trupper under general Banks. Några mil ofvanför Båton Rouge ligger Port Hudson och denna plats innehafves af sydtrupperna, hvilka med stor omsorg befästat punkten och hålla den besatt med en ansenlig styrka. Längre uppåt strömmen ha vi Vicksburg, som äfvenledes innehafves af sydtrupperna och hittills bibehållits emot alla nordtruppernas anfall. Ofvanför Vicksburg beherrskas floden återigen af Nordens militära land-och sjöztyrka. Under det sålunda nordtrupperna innehade allt ofvanför Vicksburg och allt nedanför Port Hudson, var floden mellan dessa tvenne platser i sydtruppernas våld, hvilka i Port Hudson hindrade alla från att gå vidare uppför floden och i Vicksburg från att gå utför den. På detta sätt hade äfven hvardera af dessa platser sin skyddade sida, en omständighet som i båda fallen mycket underlättade försvaret. Vicksburg kunde ej anfallas från den sida der Port Hudson ligger, och Port Hudson icke från Vicksburgssidan, emedan intet nordfartyg kunde lyckas att komma in i floden mellan dessa. tvenne punkter. Nordtrupperna hafva oupphörligt sökt göra det. Efter fåfänga försök att komma förbi sydtruppernas batterier, beslöto de att gräfva en kanal och sålunda genom ett konstgjordt vattendrag komma in i Mississippi nedanför Vicksburg. Då denna plan misslyckades, försökte de att bana sig väg genom några af den väldiga Mississippis bifloder, men denna plan rönte ej bättre framgång. Synbarligen i misströstan om att kunna upptäcka någon för deras afsigter passande biväg, hafva de återvändt till sin ursprungliga taktik och försökt att föra sina kanonbåtar genom elden från kustbatterierna. Denna gång tyckes lyckan hafva gynnat deras djerfhet. För att fullständiga berättelsen, böra vi framhålla, att det första försöket i denna riktning gjordes i Port Hudson, med en framgång som då syntes mycket tvifvelaktig, men hvilken nu tyckes skola bära goda frukter. För omkring två månader sedan gjorde amiral Farragut, öfverbefälhafvare öfver sjöexpeditionen i New-Orlean, med kraft ett försök att tränga igenom blockaden vid Port Hudson, och läsaren minnes måhända. att de mest stridiga berättelser om händelsen voro under någon tid i svang. Nordbefälhafvaren gjorde i sina rapporter anspråk på en seger; Söderns berättade att expeditionen blifvit tillbakaslagen. Det framgick, att de senare berättelserna voro till hufvudsaken sanna, och att största delen af amiralens flottilj verkligen blifvit tillbakaslagen med större eller mindre förlust. Men det var å andra sidan lika sannt, att amiralen sjelf på sitt flaggskepp, och åtfoljd af ett annat fartyg, verkligen banat sig väg förbi batterierna och kommit in i den hittills afstängda delen af floden En vigtig fråga återstod likväl, nemligen om det verkligen var en framgång. Amiralens fartyg artsord, var blott ett träfartyg — en första klassens skrufkorvett ur Förenta Staternas flotta, men maktlös, såsom man väl kan föreställa sig, emot de pansarfartyg, hvilka de konfedererade visstes ega. Här befann sig således nordamiralen på ett träfartyg, skiljd från sin flotta och isolerad på ett fientligt vatten med blott en enda kamrat att lita sig till. Det troddes ej allenast i Richmond, utan äfven i New-York, att han fångats i en snara, och att New-Orleans eröfrare skulle falla i fiendens händer. Vi erkänna emellertid, att vi icke kunnat U8 h han h ttju 23 gam han GÅäant lan.

16 maj 1863, sida 5

Thumbnail