Ett bref från kapt. John Uriesson. Newyork Times meddelar ett bref från vår utmärkte landsman John Ericsson, som deri söker åt ÅMonitors vindicera goda egenskaper för sjökriget, oaktadt deras sista angrepp på Charleston blef tillbakaslaget. Brefvet, som ej är utan sin vigt äfven för oss, har följande lydelse: Jag anser mig böra, för landets upplysning, förklara, att ofullkomligheterna hos Monitors, ådagalagda genom amiral Duponts pröfvande af deras styrka vid Charleston, icke äro af allvarsam natur. Hvad som händt, skall för framtiden lätt kunna undvikas. Allt hvad som stod i något samband med våra nya stridsmaskiner arbetade så väl som planeradt var, och ingen enda förändring af planen behösde vidtagas. Rorgängarens skjul visade sig vara af otillräcklig tjocklek, men detta var ej någon oförutsedd omständighet. Den erfarenhet, vi förvärfvat oss uti nu pågående kamp, angaf, att åtta tums tjocklek skulle vara tillräcklig, men detta var likväl ingalunda afgjordt. Tillfölje deraf beslöts en sådan konstruktion, att, utan borttagande af skjulet eller förändring af anordningarne inuti, ett visst antal ytterligare plåtar kunde sastnitas utanpå och tornets tjocklek sålunda ökas i någon mån. På samma sätt med tornet. Det är bygdt af en inre cylinder, sammansatt af plåtar, fastnitade illhopa och på hvilka ytterligare andra plåtar kunna slås fast. Det är ännu icke på något sätt bevisadt, att våra torn behöfva ökad tjocklek, utom möjligen vid foten. Allmänheten skulle göra klokt i att icke oroas af oerfarna anmärkare, hvilka förskräckts af att se de inskår fiendens projektiler ha gjort. Vi använda panjar, för att uthärda fiendtliga skott — icke för att förhindra skrämor och remnor. Så tillvida hafva vi lyckats fullkomligt. Det torde förtjena anmärkas, att den förmodade bristande egenskapen hos Monitor att styras väl är alldeles grundlös. Det finnes ingen klass af fartyg nom flottan, som lyder sitt roder så lätt som Monitors. Skälet är mycket enkelt. Det stora rodret som begagnas påverkas af den starka strömmen från propellern med sådan styrka, att den minsta rörelse med rodret ändrar fartygets kurs. I starka strömsättningar och lågt vatten, såsom t. ex. uti Charlestons hamn, kan intet fartyg med lätthet manövreras. Amiral Dupontes angrepp på Charleston — det första praktiska försöket med pansarfartyg — måste betraktas som den vigtigaste händelsen i hela sjökrigshistorien. För detta land är det raska angreppet på Sumter med nya och oförsökta fartyg utsatta för den förfärliga eld från en mängd andra fästen som beströk dem på sidorna och i aktern, af oberäknelig vinst. Hvilken regeringens afsigt än må vara, har likväl den stora fördelen redan vunnits, att man bestämdt vet hvad pansarfartyg kunna tåla och hvad som återstär att göra, för att få det nya systemet fullkomligt. Det var hög tid, att ett praktiskt försök blef gjordt, eftersom vi åro sysselsatta med att bygga en större flotta af pansarfartyg, än hela Europa eger. Nationen må tacka befälhafvarne å Monitors för den visshet deras tapperhet förskaffat henne. Med mindre ihärdighet å deras sida skulle sjödepartementet ännu sakna nödig kunskap, för att fullända den oöfvervinnerliga flotta, som nu bygges. På samma gång underrätta angreppet på Sumter och den förödelse, som gjordes under en half timmas strid, sydtruppernas anförare, att de måste hålla sina talrika batterier fullt bemannade, och de icke ett ögonblick få mattas i sin vsksamhet, sålänge Dupont och hans Monitors befinna sig på en half dags afstånd derifrän. Krigshistorien kan ej visa exempel på sådana kostsamma rustningar, gjorda med så ofantliga utgifter, som Charleston nu kräfver, för att afvärja slaget från ett halft dussin små fartyg, bemannade, försedda med materiel och kol för mindre kostnader än ett vanligt skruffartyg af första klassen. Nen-Jork. April 14. — J. Ericsson. i —