: . Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. — Förhöret rörande den tilltänkta elsvådan den 15 sistl. April i s. d. maskinisten Bengtssons hus i Masthuggsbergen, fortsattes i går, till hvilket nu hustru Gustafva Bengtsson, i Bengtssons arbete varande: smeden Wetterlund samt flera andra personer voro inkallade. Bland dem var sjömannen Hansson, som sprängde dörren och först inträdde i köket; han fann då luckan till källaren till hälften undanskjuten, hvarföre han, alldenstund förra gången eld utbröt i ifrågavarande hus, denna först visade sig i källaren, skyndade dit ned, då källardörren åt gränden befanns på vid gafvel. Åter uppkommen i köket varsnade han att den särdeles illaluktande röken utgick från hörnet emellan väggen och spiselkappan och han uppsteg på en i spiselvrån stående vattentunna för att bortskaffa de brinnande sakerna. Dessa utgjordes af en mängd papper, hvilka blifvit bestrukna med någon slags olja, äfven taket öfver spiselkupan var så tjockt öfversmetadt dermed att Hansson fick händerna fulla deraf, och en rock och mössa, hvilka vid förhöret påhades, blefvo så nedsmorda att plaggen, oaktadt grundlig tvättning ännu luktade deraf. Öppningen i väggen bredvid spiselkupan, troligen anbragdt för att åstadkomma friskt drag, var af 2:ne tegels längd och temligen bred. Eld fanns ännu, ty då Hansson påslog vatten yrde gnistor och rök omkring honom. Hustru Bengtsson kände ej till saken, emedan hon vid middagstiden gått bort i grannskapet och underrättades först af andra om oredan. Smedarbetaren Wetterlund hade vid 3-tiden kommit in till Bengtsson, som då höll på att skrifva en räkning, med hvilken han samma eftermiddag sade sig ämna gå till staden. Wetterlund hade derpå gått ut i smedjan och ej sedermera varit inne i Bengtssons, bostad. Efter en stund hade Bengtsson jemte hans gosse utkommit i smedjan och tillfrågat Wetterlund om denne ej skulle ha lust att gå med till staden, der möjligen en sup komme att vankas. Wetterlund hade derpå stängt smedjan och genast i deras sällskap lemnat denna för att vara dem följaktig och ej dessförinnan varit inne i byggnaden. Flickan Wilhelmina Westerlund, som bor i samma hus, såg vid 4-tiden från sitt fönster Bengtsson jemte gossen aflägsna sig hemifrån och först efter 4 eller fem minuter hade Wetterlund med brådskande steg kommit efter, hvilken utsago styrktes af ett annat vittne, som på sin hemväg från studen. mött Bengtsson och gossen på Breda vägen och Wetterlund hade då ej ännu upphunnit dem, utan befann sig något efter, oaktadt han äfven då gick med påskyndade steg. Tillsolje af denna motsägelse yrkade åklagaren Wetterlunds tagande i förvar, hvilket dock afböjdes och poliskammaren förvisade saken för vidare ransakning till Säfvedals häradsrätt. Bengtsson, som i allo vidhöll sina vid förra förhöret gjorda uppgifter, nämnde att han, för att ändtligen blifva qvitt sitt oförbränneliga hus, på morgonen sålt detsamma.