TA FOR vI till cn resa I Tyskland och Schweitz för att derstides inhämta den närmare kännedom, som erfordras för bearbetning ar de genom Spetsborgsexpeditionen hemförda samlingar al Juraformationen. Riksdagsmannaval i Stockholm sorrättades sistl. torsdag i ledigheten efter afl. fabrikören Hesselgren. Valet utföll så att de flesta rösterna tillföllo kopparslagaren 7. FE. Brinck med 3,500. Närmast i röstetal voro: rådmannen Weser med 554, fabrikör Almgren med 50 och snickaren Edberg med 40 röster. Riplomati-ka karen. Kojsaron af Ryssland lärer i dessa dagar till verkligt statsråd I utnämnt dess generalkonsul i Sverige, statsrådet m. m. hr Å. NollerinsFinsk Dramaturgi. Det förut omnämnda finska sorgespelet Daniecl Hjort berättas nu ha blifvit antaget till uppförande inst. höst på kongl. teatern i Stockholm. Från trycket lärer inom kort utkomma ett historisktdramatiskt skådespel, med titel Vid Ånjala?. Giftomannarätten. I Dagl. Alleh. för sistl. torsdag berättas, att Lagutskottot nu afgitvil betänkande angående den vid förra riksdagen mycket debatterade och vid denna ånyo upptagna frågan om förändring i stadgandena angående giftomannarätt, och hav utskottet tillstyrkt en författning af innehåll, att ogilt qvinna, som fyllt 25 år, ej vidare skall stå under gittoman, dock att derigenom någon ändring ej sker i hvad lagen i 2 kap. 10 8, 3 kap. 10 8 och 6 kap. 1 8 gistermalsbalken stadgar. Föräldrar skulle således fortfarande bibehållas, väl icke vid rättigheten att förhindra en till mognare åldor hunnen —ä—— —— — dotter att ingå äktenskap — en rättighet. hvars sortsarande utskottet på starka skäl af-. styrkt, — men vid det vigtiga prerogativet att göra dottern, om hon gilt aig emot deras vilja, arflös. Furst Czartoryski afreste i torsdags på morgonen från hufvudstaden, för att göra ett besök hos en sedan längre tid i Sverige bosatt landsman, baron Rozycki på Kolmårdens marmorbruk. Furst C. ämnade vid samma tillfälle besöka Norrköping för att bese dervarande fabriker. Helsingfors Dagblad egnar fortfarande uppmärksamhet åt förhållandena i den skandinaviska Norden. Uti ett al dess senast hitkomna nummer innehåller bladet en artikel angående Sveriges och Norges ställning till hvarandra, ur hvilken vi, på det läsaren må finna, huru vårt ömsesidiga förhållande bedömes i det gamla systerriket, taga oss friheten meddela några utdrag. Efter att halva berört ståthållarfrågan och det mottagande grefve Anckarsvärds senaste famösa motion rönt på riksdagen, säger bladet. på denna ståndpunkt befinner sig för närvarande frågan, och två omständigheter tyckas vid densamma vara klara, den ena den, att man allmänt vill bibehålla unionen, den andra den, att man vill förändra dess nuvarande form och bestämningar. I afseende å dessa förändringars närmare beskaffenhet tyckes deremot icke någon annan opinion ännu vara bestämd, än den att Norges ställning bör blitva lika fri som Sveriges. Dessa åsigter äro också lätta att förstå, ty Sverige och Norge befinna sig icke i den ställning, som många andra stater, att de icke skulle kunna lefva förenade, utan att det ena landets fördel och berättigade framåtskridande skulle behöfva uppoffras för regeringens så kallade högre intressen i afseande å det andra. De hafva tvärtom genom sitt läge samma intressen; det som är skadligt eller nyttigt för regeringen i afseende å det ena är det också i atseende å det andra. De hafva derföre ingendera något af de skäl, som tvinga et land att söka sin lycka och sin välfärd i en skiljsmessa från det land, hvarmed det varit förenadt. De hafva dessutom Here af de elementer, som göra en förening lätt utförbar och nyttig. De hafva hvardera ett språk, som lätt förstås af det andra, så att diskussionerna inom hvartdera folket angaende de gemensamma angelägenheterna lätt kunna följas al det andra, så att en allmän opinion inom dem begge i detta atseende kan utbilda sig, och de hatva dessutom icke särdeles olika sociala förhållanden. De hafva derföre alla motiver, att söka styrka uti en ömsesidig förening, och det är säkert äfven derföre, som tanken på en skiljsmessa, oaktadt alla stridigheter, icke tyckes hafva fått något särdeles rum inom de begge tolken. Men deremot uppfyller den nuvarande unionen ingalunda vilkoren för erhållandet at alla fördelarne at en förening. Den uppgjordes på en tid, då de politiska förhållandena inom hvartdera folket på längt när icke voro så utbildade som nu. Ledningen af de angelägenheter, i afseende ä hvilka gemensamheten är mest önskvärd, militärväsende, diplomati samt i allmänhet relationerna med utlandet ansågos då kunna lenmas nåutan nutaclnftangaa I lannneens händer hv