armen endast erhållit ordres att hålla sig marschfärdig, men hans underrättelse kom från en så ansedd källa, att om den. ädle lorden så önskade, skulle han skatta sig lycklig att kunna meddela honom namnet enskildt (skratt). Han hoppades, att den ädle lorden skulle egna sin uppmärksamhet åt ifrågavarande ämne. Lord Palmerston svarade härpå: -Min ärade vän torde ursäkta mig, om jag icke följer honom i hans afhandling öfver polska frågan och dermed sammanhängande ämnen; men jag vill besvara den tråga han gjort rörande förhållandet mellan svenska och ryska hofven. Hennes majestäts regering vet ej af, att någon brytning egt rum i det goda förhållandet mellan dessa båda regeringar. Men naturligtvis inse den ärade medlemmen och Huset, att vi icke befinna oss här, för att svara för hvad som kan försiggå mellan tvenne främmande regeringar. Hr Peacocke befarade, att de underrättelser, den ärade medlemmen från Devizes erhållit, härledde sig från tidningsuppgifter. Kyska regeringen meddelade hennes majestäts regering, att ett fartyg rustade sig att afgå från England med hjelp åt polackarne. Såsom förhållandet varit med ÅAlabama gaf regeringen befallning om att hindra fartygets afgång, men för sent. En rysk fregatt erhöll då befallning, att förfölja detsamma, och denna underrättelse meddelades i sin ordning det polska fartyget, som lopp in i en Ostersjöhamn, för att taga in kol. Den engelska besättningen ombord vägrade att under dylika omständigheter fortsätta resan, och fartyget fördes derföre efter öfverenskommelse in i en svensk hamn. Svenska regeringen iakttog den aktningsvärdaste politik hon kunde, genom att lägga qvarstad på fartyget. Långtifrån att det vänliga förhållandet mellan de båda regeringarne afbrutits genom detta steg, trodde tal., att ryska regeringen med de vänligaste ögon betraktat de åtgärder som vidtagits. Från Finland höras vissa omvanligt högstämda röster. Att skatta deras betydelse för högt, derifrån afråda vi en hvar, ehuru vi anse oss förvissade om att hvad som yttras är af innerligaste öfvertygelse menadt. Rysslands ställning föreskrifver det, att ej reta den finska nationen, och samma hand, som i Polen har jernrustning på, bär sammetshandske i Finland. Kanske skall man i Fin land fröjdas öfver sina nya frioch rättigheter, och sammanfoga dessa med Snellmans senatorsutnämning till ett ståtligt — korthus, hvari man, med bröstet högburet af illusioner, redan i hoppet vill se Finlands landtdag föra fritt ord om landets hela ställning. Må Fin land glädja sig åt illusionen, men äfven göra sig beredt på att möjligen få se den gäckad. Vi meddela här efter Helsingfors Dagblad följande uppsats, i hvilken vi för öfrigt till principen mstämma: -Vi hafva hört många af de s. k. ,stilla i landena, sätta i tråga, huruvida den europeiska politiken egde något intresse för oss finnar. Man har till och med velat förklara en uledande artikel i utrikes politik för ett hors doeurre i en finsk tidning. Hvad angå oss Polens affärer? hvem känner icke denna utnötta fras? Hvad hade vi med orientaliska frågan att skaffa? Och historien, ej mindre än våra dagars erfarenhet, visar dock, att vårt lands öden städse varit beroende af politikens vexlingar. I sjelfva verket kan t.ex. en konflikt i Kina när som helst göra Finland till krigsteater. Under Sveriges stora historiska tid var Finland dess Achilles-häl; i dag är Finland den stora ryska monarkiens särbaraste punkt. Vi hafva blödt för Sveriges ära och dess konungar; vårt arma land var ett ständigt strids-äpple mellan skandinaver och slaver. Det har nu blitvit ett strids-fält för — Europa och Asien. Den internationela ställning Finland i detta afseende intager är icke olik Belgiens och Schweiz å). Ett land, som ständigt är utsatt för att göras till krigsteater, bör ej mindre i mensklighetens än äfven i sjelfva de stridandes eget intresse göras neutralt. Vi kunna icke inse huru Finland skulle kunna underhälla en, än mindre tvenne stora armåer. Finlands vidsträckta sjökust fordrar i sanning en icke ringa truppstyrka till sitt försvar. Det enda medlet, att förskona landet från outsägliga, ändamålslösa lidanden, vore derföre, om begge de stridande makterna förklarade Finland för neutralt — och dess handelsflotta likaså, naturligtvis med undantag för krigskontraband.