husdelegare, stadsmäklaren Adolf Frennesson, handl. Johan August Svensson, handelsbetjenten Gustaf Svensson, grosshandl. Lars Börje Lindqvists sterbhusdelegare, handl. Olof Frans Malmgren, handl. Carl Julius Jansson, bokhållaren Carl August Barkman, bagaremästaren Lars Petter Blom, handl. Oscar Olsson, skräddaremästaren Johan Henrik Lundin, förre kammarskritvaren Johan Adolf Grells sterbhusdelegare, handl. Petter Johan Berg, handl. Johan Nathanael Pettersson och handl. Johan Rudolf Alexis Palm samt deras samtlige borgenärer. Från Manchester skrifver Red:s korrespondent den 23 dennes: Den lislighet som i början af förra veckan rådde i vår marknad har åter försvunnit; priserna hafva nedgått omkring 1 d. pr skålp. och den förra länge rådande stiltjen och ovissheten har ånyo inträdt. De farhågor som hystes för ett europeiskt krig anses här fullkomligt skingrade genom polska insurgenternas nederlag och Langieviczs försvinnande från krigsskådeplatsen. Det här till i morgon utlysta meeting till uttryckande af sympatier för Polens sak torde snart komma att efterföljas af ett annat meeting, neml. af det radikala partiet af cotton lords och black smiths, hvilka hellre sympatisera med sina egna insurgenter, d. ä. de så kallade Rioters. Vi hafva nemligen revolution i Staleybridge, Ashton och andra städer i trakten häromkring, hvilken, om ock icke af någon politisk betydelse, dock gifver såväl de civila som militära myndigheterna fullt upp att göra. Man ville nemligen, börja indraga på de hittills af understodsmedlen hvarje vecka bland arbetsklassen utdelade belopp, hvilket gat luft åt dess redan linge prötvade tålamod. Åttio personer äro arresterade i dag på morgonen, trupper marschera genom gatorna, polisen begär förstärkning från andra städer och pöbeln slår ut fönster, kastar sten på de rikas hus, samt plundrar de butiker der bröd och andra lifsförnödenheter säljas, allt under rop af -give us cotton lDetta är blott en början till hvad vi bär utan tvifvel måste komma att upplefva, såvida vi icke snart nog få tillräckligt med bomull för att sysselsätta dessa våra arbetare. Telegrafverket. Viframställde för några dagar sedan, på grund af den nyligen utkomna aflöningsstaten för elektriska telegratverket, den anmärkningen, att det föreföll oss vara ett slöseri, att hålla tvenne första klassens telegrafstationer så nära hvarandra som i Göteborg och Wenersborg, fastän den senare ortens :gen korrespondens är underordnad och gränskontrollen sor depescher från och till Norge nycket väl kunde förläggas till härvarande stora station. Mot denna vår anmärkning ytrar sig Wenersborgs Tidning i en uppsats, warföre en ytterligare belysning ej torde vara befogad, eitersom med den sammanhänger n annan principfråga. Vi finna af rikets tänders revisorers nyligen offentliggjorda beättelse, att Örebro och Wenersborg äro, med indantag af Stockholm, de enda städer, som j velat upplåta åt sina telegrafstationer fri okal, ett vilkor som telegrafstyrelsen på seare tider synes ha antagit till conditio eiro ua non. Huru det tu år med Örebro, känna i icke, men veta bestämdt, att Wenersborgs tads innevånare ännu icke kunnat förmås ifva efter i berörda hänseende, naturligtvis å grund deraf att stationen, sådan den nu är, rätver större lokal, och dermed ätven större mkostnader af kommunen, än hvad stadens irekta behof anbesaller. Då nu Wenersborgs idning ifrigt pläderar för stationens bibehålinde till sin nuvarande storlek, vill det sy