Situationen 101r Folen ar 101 aaägCU nagor virrig. Langiewiczs nederlag och några dermed sammanknippade omständigheter tyckas ha framkallat allmän bestörtning och förorsakat statsmånnen synbarligt bryderi, ehuru det heter att frågan blifvit bragt på en klarare fot, i det ryske czaren nu kan ingå på gjorda föreställningar. Ehuru svårt det tyckes vara att uppställa ett horoskop för srågans närmaste utveckling, vill det dock synas som att man är hugad för en europeisk kongress såsom stödjepunkt, för den händelse att ryska regeringen nu ej skulle vilja begagna det inträdda gynsamma tilltället och försona Polen — såvidt det kan försonas. Beklagligtvis hvilar ännu i denna stund en slöja öfver förhållandena vid den stora striden och Langiewiczes flykt. Polackarne anklaga öppet denne för det han öfvergaf dem, innan ännu kampen var slut, och de påstå, att hans flykt framtvang det slutliga nederlaget. Enligt en annan version, skulle någon oenighet ha rädt inom polska lägret, på grund af Wieroslawskis stämplingar. Denne herre, som först blifvit beklädd med öfverbefälet öfver trupperna, har protesterat mot Langiewiczs diktatur, och genom ett manifest derom skall han ha framkallat söndring. Vi hänvisa till aktstyckena här nedan. Vare sig härmed huru som helst, har denna katastrof dock gjort ett smärtsamt intryck, och vi önska varmt i den polska nationens eget intresse, att Europa snart må bli underkunnigt om, att intet förräderi varit med i spelet: annars skola de gamla förebråelserna mot Polen om partisöndringar åter höjas. I Föln. Zeit. läses: Langiewicz tyckes denna gång ha varit ovanligt illa underrättad om ryssarnes rörelser; kanske han också var alltför säker om sin sak; så mycket framgår åtminstone af meddelandena till Czas från högqvarteret, att diktatorn d. 17 mars ännu i all oskuld före sin afmarsch från Wielopolskis gods i Chrobrz lät kalla till sig bydomrarne, sade till dem, att hästar och lifsmedel visserligen blifvit reqvirerade, men att i öfrigt allt lemnats orördt i slottet, och uppmanade dem att öfvervaka detta. Ryssarne höllo sig enligt denna berättelse alltjemt några mil bakom polackarne; en rysk kår stod d. 27 i Dzialoszyce, polackarne trodde ryssarne ännu ha sitt högqvarter i Miechow, dit några tusen man garde, 6 bataljoner skyttar och 4 kanoner inträffat från Kielce; styrkan af den i Jendrzejow stående ryska kåren under öfverste Zwierow, som ryckt fram från Kielce, kände polackarne icke, fastän den redan framskjutit sina förposter ända till Pinczow. Att general Uszakow flyttat sitt högqvarter från Radomsk till Kielce, visste man. D. 19:de utbredde sig i Krakeu det ryktet, att Langiewicz vid Zagosz d. 18 tillkämpat sig en seger; ännu d. 20 berättade Czas, att 3 å 5,000 man ryssar med 4 kanoner under öf verste Zbirow och Czengery d. 18 kl. 3 e. m. angripit polackarne med kanonskott, under det en kosackafdelning obemärkt angrep trossen i polackarnes rygg, hvarigenom nägon oreda uppstod bland de senare och en del vagnar drog sig tillbaka till Opatowice med en kavalleriafdelning. I fronten fortfor likväl kampen hårdnackadt, tills den slutligen öfvergick till ett för insurgenterna gunstligt resultat. Ännu på slagfältet togos 2 kanoner från ryssare och ryssarnes i början ordnade flykt mot Busk förvandlades senare till en vild flykt. Man väntade dock i Krakau redan fortsättning af striden, emedan man fått veta, att Schacowskos plötsligen uppbrutit från Miechow, skyndat efter öfverste Zbirow och redan kommit till Dzialozyce, under det att några hundra ryssar inträffat i Stopnica för att betäcka den högra (östra) flygeln. Ryssarnes plan gick ut på att drifva Langiewicz mot Opatowice, tre mil söder om Ochrobrz, och der jaga honom i Weichseln eller öfver på österrikiskt område. Detta lyckades dem fullkomligt. Öfver diktatorns snara flykt hvilar än nu en djup hemlighet. Gåtan ökas ännu mera genom uppgiften, att, sedan han med sin stab lemnat stridsplatsen, liemännen och skarpskyttarne ännu fortsatte striden och slogo sig igenom till Wislicka, der de d. 19 ordnade sig ånyo, under befäl af öfverste Smeckonowski. Märkligt är äfven, att polackarnes förlust af ryssarne uppgifves till 400 döda och 54 fångar, så att ännu mycket tyckes kunnat räddas, om diktatorn gjort sin pligt och hållit stånd, så länge någon ännu ville hålla stånd med honom. Det är äfven underligt, att Langiewicz, sedan han i en båt räddat sig öfver Weichseln, med ett franskt pass, som ej var stäldt på hans namn, sökte smyga sig igenom och först vid polisförhöret bekände sin identitet. Opinion Nationale vill veta, att polackarne ingalunda låta skrämma sig af Langiewiczs nederlag. General Wysocki, förut kommenderande friskarorna i Lublin, skall nu öfvertaga ledningen af resningen; situationen är ingalunda förtviflad, menar bladet. Omkring 700 polska flyktingar hafva, förutom Langievicz nu blifvit internerade i Krakau. Från suridda håll omtalas en mängd — — — — — Dno — em — — —-— 0 — M — D — AL— —Å mA EA KR mA BÅL — L