v a — Om delning af Landstinget i hlssborgs län. Till Red. af Göteborgs-Posten. Från hrr Stadsfullmäktige i Borås har till samtlige kommunalstyrelserna inom de sju s. k. privilegierade häraderna af Elfsborgs län utgått ett så lydande cirkulär: -Till Kommunalstyrelsen inom N. N. socken. Sedan hos Stadsfullmäktige i Boräs den frägan blifvit väckt och med allmänt gillande omfattad, att, på grund af 63 i håd. förordningen den 21 Mars 1862 om Landsting, till H. M:t konungen ingå med underdånig framställning om bildande af särskildt Landsting för södra delen af Elfsborgs län eller de sju handlande häraderna med städerna Borås och Ulricehamn, torde det med sannolikhet kunna antagas, att kommunalstyrelserna å landsbygden, med den kännedom de ega om de skiljaktiga ekonomiska och industriella förhållanden, som ega rum mellan norra delen af Elfsborgs län med Dalsland samt södra delen af detsamma, finna sig uppmanade att i nämnde underdåniga hemställan deltaga, destoheldre som, utom andra olägenheter af gemensamt Landsting för ett län med öfver 30 mils längd och 114 qvadratmils areal, den ena landsbygden icke eger att påräkna lindring eller befrielse från de af det gemensamma Landstinget beslutade skattebidrag till företag, nvaraf en annan landsbygd ensam drager fördel. Det är i öfvertygelsen om det stora och välgörande inflytande, som Landsting med behörigen begränsadt område kan och bör ega på en orts framåtskridande och utvecklingen af dess naturliga näringsverksamhet, som Borås stadsfullmäktige härigenom uppmana kommunalstyrelserna och särskildt dessas ordförande inom Wedens, Marks, Bollebygds, Kinds Redvågs, Ås och Gäseneds härader, att, efter föredragande å kommunalstämmorna af denna för dessa orters framtid så vigtiga angelägenhet, befrämja densamma genom underskrifvande af den underdåniga framställningen, hvilket lämpligast torde kunna ske antingen vid marknadstillfället i Borås Tisdagen den 31 Mars, då ifrågavarande underdåniga skrifvelse blir för detta ändamål i rådhuset tillgänglig kl. 11—1 på dagen, eller sedermera intill den 1 Maj. hvarje Onsdag och Lördag kl. 10—12 f. m. hos stadsfullmäktiges sekreterare hr Carl Björnvall, som under nämnde tid träffas å jernvägskontoret. Några anmärkningar i anledning af detta cirkulär torde icke böra anses opåkallade. Den knapphändiga utredning hrr stadsfollmäktige egnat åt frågan och den lika knapphändiga motiveringen lära icke öfvertyga många om den föreslagna åtgärdens nödvändighet. Visserligen är länet af en högst betydlig utsträckning, det må erkännas, samt södra delen deraf, i afseende på jordmån m. m., af en högst skiljaktig natur med norra delen, men deraf lärer väl icke sara någon gifven följd att innevånarnes intressen skulle vara så stridiga, att de icke skulle kunna sämjas om ett och samma Landsting. Jordbruksintresset, som dock är det ötvervägande, torde vara detsamma öfver allt, antingen jordmånen är god eller dålig, och industrien torde nog få sina målsmän, såväl inom norra som södra delarne at länet, enär fabrikerna vid Trollhättan, Sjuntorp, Nääs, Alingsås m. fl., ätven i jemforelse med fabrikerna i Mark, icke torde vara så utan all betydenhet. De åberopade skiljaktiga förhållandena torde således få anses uteslutande hafva afseende på gårdfarihandeln, men då, af de sju privilegierade häraderna, fyra, neml.: Bollebygd, Weden, Gäsened, och Kedväg icke befatta sig med sådan handel, hafva de icke något skäl att enkom derför önska ett särskildt Landsting. Dessutom äro vi fullkomligt öfvertygade, att berörde handelsintresse icke har något att befara af ett allmänt Landsting för länet, hvilket säkerligen torde finna andra lämpligare föremål för sin verksamhet. Stadsfullmäktige hafva vidare, såsom skäl för separationen, andragit hurusom den ena landsbygden icke eger att pårakna lindring eller befrielse från de af det gemensamma Landstinget beslutade skattebidrag till företag, hvaraf en annan landsbygd ensam drager fördel. Detta låter nog bra, men konseqvenserna gå helt enkelt ut på att omöjliggöra alla större företag, om än af aldrig så stor vigt, ty sällan har det väl inträffat att ett sådant, utfördt af en kommun, medfört lika fördel åt alla dess medlemmar. Eller hvad har t. ex. Redvägs eller Gäseneds Härader för nytta af ett företag inom Mark eller Kind, i fall ett sådant skulle af det föreslagna södra Landstinget beslutas, och tvärtom? Och huru ofta inträffar det icke att den ena delen af en socken icke alls har någon fördel af t. ex. en kommunikationsled, som öppnas i en annan del deraf o. 8 v. Vi tro att hrr stadsfullmäktige gjort klokast att helt och hållet uteAOnta danna tirad anm amakar allt för mvcket