Från Utlandet. Den polska frågan tyckes vara inträdd ett nytt skede, åtminstone för att döma a följande bref från Paris till -Kölnische Zei tung!, hvilket blad under sådana förhållan den som nu oftast brukar vara väl underrät tadt, genom dess otvetydiga försänkninga inom den diplomatiska verlden. Vi meddel: här utan kommentarier nämnda bref, som må hända skall för läsaren något klarna horisonten: Paris den 7 mars. Sedan England och Österrike efter er längre underhandling afstyrt Frankrikes förslag att i Berlin göra gemensamma föreställ. ningar mot konventionen (den ryskt-preussiska) af d. 8 tebr., har lord Palmerston på ett oväntadt sätt utvidgadt hela den ram, hvari polska frågan hittills rört sig, och tagit Polens framtid i sitt skydd tillochmed vida öfver Frankrikes ursprungliga afsigter. Han har nemligen för några dagar sedan utfärdat till samtliga makter, som underskrifvit wienerfördraget, en depesch enligt hvilken Ryssland skall uppmanas återställa den författning som år 1815 blifvit polackarne lofvad. Den polska frågans diplomatiska ställning har under de sista 14 dagarne således varit denna: Frankrike ville göra Preussen till föremål för sina föreställningar, och denna form till hvilken orsak fanns för banden i konventionen af d. 8 sebr. skulle i någon mån ha skonat Ryssland på Preussens bekostnad. Men af detta skäl kunde denna form ej heller vara välkommen för England, ty det hade tvärtom fördel af att skilja Ryssland så mycket som möjligt från Frankrike, och ställa det senare som politisk motståndare mot det förra. franska sidan förnekas emellertid, att Frankrike icke skulle velat göra föreställningar såväl i Petersburg som i Berlin. Men i London har denna Frankrikes politiska vänning uppfattats annorlunda; och lord Palmerston har, betraktande frågan från dess rätta synpunkt, sökt sitt objekt på andra sidan Weichseln. England är säkert om Sveriges och Portugals understöd, Spaniens hållning är ännu oafgjord. Om Frankrike sålunda kan besvära sig öfver, att formen för dess diplomatiska intervention, till Hvilken det; i förbigående sagdt, drifvits af England och Österrike, till slut icke blef antagen, skall det i alla fall dock kunnå tillskrifva sig initiativet till hela företaget. Att initiativet till hela denna diplomatiska rörelse skulle komma Frankrike till godo, förtröt nåturligtvis lord Palmerston. Han har derföre framletat de äldre engelska protesterna och lagt till grund för sin nya depesch den i diplomatiska arkiver nedgräfda, men dersöre ej mindre märkvärdiga noten af d. 12 mars 1832 från honom till lord Heytesbury, då engelsk gesandt i Petersburg.