tributioner i proviant, hästar och vapen. Den ryktbara general Langievica har skrifvit till centrala nationalkomiteen, att han behöfver eldvapen mera än folk. Han har ingen annan utväg än att taga dem ifrån ryska lägret. Fastän gränsvakterna äro mycket vaksamma, sofva de dock ibland, och förliden vecka fördes tvenne kanoner öfver gränsen vid Irnowrachuw, och aflemnades åt insurgenterna, hvilka hastigt förde dem bort på vagnar. Framför oss ligger en detaljerad berättelse öfver Langiewiczs och Jezioranskis kamp med ryssarne. 24 febr. under Czengieri, Zwirow och Dabrowolski, hvilka tillsammans kommenderade 4,000 man och 6 kanoner. Af densamma finner man, att Langiewiez d. 24:de inträffat i Malagosz, en liten med trähus bebygd stad emellan kullar 1 mil från Checiny, hvarest Jezioranski, som kommit från Wlosczow, redan befann sig och förenade sig med honom. Samtidigt ryckte trenne kolonner ryssar från tre håll mot Malagosz: öfverste Zwirow med med en bataljon infanteri och trenne kanoner från Jendrzejow, dit han kommit från Kielce: Dobrowolski med en bataljon infanteri och tvenne kanoner från byn Bzegi på halfva vägen mellan Jendrzejow och Checiny, kommande från Stopnica; öfverste Czengeri med en bataljon infanteri och två kanoner, marscherande från Kielce på chausseen Checiny och derefter på en biväg till Malagosz; dess utom hade hvarje kolonn en afdelning kosacher och Zwirow en sqvadron dragoner. De båda kolonnerna Zwirow och Dobrowolski turenade sig en mil utanför Malagosz, och visade sig sålunda samtidigt sydvest om denna stad under det Czengeri ryckte fram från nordost. Fastän general Langiewicz i all mänhet ej är hugad inlåta sig på en kamp för att undvika regelbundna slagtningar, såg han sig likväl denna gång i tilltälle att antaga striden. Han lemnade för detta ändamål staden och intog en fast ställning på kullarne vester om staden, så att en flygel stödde sig mot en med skarpskyttar besatt skog, den andra skyddades af klyftor; tre af sina fältkanoner planterade han på höjder, men han förmådde ej köra upp tvenne andra tunga jernkanoner och lät dem dertöre ligga vid soten af kullen. Det första ryssarne gjorde var att antända Malagosz; likväl kunde de icke plundra staden, emedan de med ansenlig förlust fördrefvos vid annalkandet till staden genom väl riktade kanonskott och gevärseld, hvarefter de uppställde sig i slagordning öster om staden. Ryssarnes ställning var ofördelaktig emedan de måste stå nära vid höjderna, så att den brinnande staden maskerade polackarne för deras eld; dalens sluttning tillät dem ej att rycka längre tillbaka. Elden från båda sidor varade från kl. 8 på morgonen till kl. 1, hvarunder liemännen flere gånger angrepo det ryska infanteriet; ryssarne drogo sig för hvarje gång skjutande tillbaka. Vid ett dylikt anfall togo liemännen tvenne kanoner från ryssarne, men kunde ej föra bort dem, emedan de ryska artilleristerna jagats derifrän med krutkärror och vagnar, så att de måste lemna dem. Efter fem timmars kamp, hvari ryssarne förlorade 400 man i döda och sårade (den ryska bulletinen talar blott om 4 döda), anträdde trupperna återtåget. Czengeri skyndade till Checiny, sannolikt af fruktan för att Langiewicz skulle förekomma honom och angripa Kielce. Zwirow och Dobrowolski marscherade till Tokarnia, en by vid chaugsgen mellan Checiny och Jendrzejow. General Langiewicz, som i början förföljde Czengeri, gjorde derefter vändning, för att förfölja Zwirow, och anlände till Tokarnia, först sedan denna by öfvergifvits af Zwirow och Dobrowolski, hvilka under genommarschen läto plundra den och derefter marscherade åt norr mot Checiny. Langiewicz förblef öfver natten i Tokarnia och rykte derefter på chaussåen i motsatt riktning mot Jendrzejow; från denna stad afvek han åt vester från chaussen och drog till Naglowice samt slutligen till Slupic, der han sörblef öfver natten till d. 25:te. Emellertid voro de ryska truppafdelningarne Zwirow och Dobrowolski okunniga om, hvarthän Langiewicz vändt sig, och efter hand ryckt mot Malagoszez, under det Czengeri besatte kullarne vid Chenciny och derigenom beherrskade vägen till Kielce. Zwirow och Dobrowolski läto nedbränna återstoden af Malagoszez och marscherade mot Wloszczow, dit en del af Langiewiczs vagnar körts under striden d. 24 och polackarnes öfriga saltförråd törts till Slupic. Vid byn Ludynia halfvägs mellan Malagoszez och Wloszezow uppnådde den af 2,500 man bestående ryska kolonnen c:a 30 af 100 man eskorterade vagnar, tillhöriga insurgenterna. Dessa upprättade en vagnborg och sköto på ryssarne, hvilka besköto dem ur fyra kanoner och 2,000 gevär. Polackarne förlorade några man, lem nade derefter de till en del tomma vagnarne och skyndade bort bland kärren. Polackarne hafva i träffningen vid Malagoszez förlorat an TR